Nya forskningsbyggnaden Biomedicum binder samman KI och Karolinska.
Utmärkande för Stockholm-Uppsalaregionen är att befolkningen är relativt ung och välutbildad. Medelåldern är cirka 39 respektive 40 år och av 50 000 personer verksamma inom Life Science vid regionens sex lärosäten är var tionde doktorand. Efter Silicon Valley räknas Stockholm som en av de bästa i världen på att skapa unicorns (bolag som har nått en värdering på en miljard dollar eller högre).
– Globala aktörer är väldigt nyfikna på oss och håller sig välinformerade om den pågående utvecklingen inom Life Science i Stockholm-Uppsalaregionen, säger Ylva Williams, VD för stiftelsen Stockholm Science City, en expertorganisation med målet att underlätta kunskapsöverföring och stärka Life Science-tillväxten i regionen.
I Stockholm-Uppsalaklustret finns en stor bredd med en lång och stark Life Science-tradition som spänner över hela värdekedjan från akademisk grundforskning till läkemedelsutveckling och produktion vid AstraZenecas nya anläggning i Södertälje.
– Flera viktiga bidrag har skett från välrenommerade akademiska institutioner som KTH, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms universitet. Tillsammans med universiteten i Uppsala samt hälso- och sjukvården skapar de en arena som står stark även internationellt, menar Ylva Williams.
Forskningen är i dag på hög internationell nivå och de tillsammans gör att Stockholm placerat sig fyra i världen som stark universitetsstad, enligt Times Higher Educations globala ranking 2018.
Hagastaden lockar investerare
Konkurrensen mellan stora kluster i världen är knivskarp. Flera faktorer är avgörande för att behålla och rekrytera arbetskraft; att det finns ett näringsliv med både stora, börsnoterade bolag, men också en dynamisk miljö för mindre startup-bolag. Det krävs även en utbyggd infrastruktur och välfungerande bostadsmarknad, ett levande kulturliv och ett generöst välfärdssystem. Runt Nya Karolinska universitetssjukhuset, Karolinska
Institutet och Science for Life Laboratory (labb för genomik och sekvensering), växer nu Hagastaden fram, en ny stadsdel där 13 000 väntas bo och 50 000 personer arbeta.
– Det skapar en unik möjlighet för företag att etablera sig i anslutning till dessa framstående forskningsmiljöer. Även vårdaktörer väljer att flytta till Hagastaden.
Tack vare satsningen är Hagastaden nu ett internationellt kluster för Life Science och Health Tech, med en hög koncentration av företag, sjukvårdsaktörer och universitet i en central stadsmiljö, menar Ylva Williams.
– Vi hade nyligen en spansk delegation på besök och de var djupt imponerade. De menade att vi har kommit väldigt långt jämfört med övriga Europa när det gäller att samverka och binda samman kluster och innovationssystem, där hälso- och sjukvården är en integrerad del.
En annan viktig satsning är BioClinicum, ett av Europas modernaste forskningshus med en translationell miljö som ska integrera vård, forskning och utbildning. Närmare 100 forskargrupper kommer att samlas under ett och samma tak och vara indelade i sex olika forskningsteman, vilka ska knyta an till Nya Karolinskas kliniska teman.
– Vi har så många styrkor inom flera olika områden och sjukdomar att jag hellre vill lyfta fram den unika möjlighet vi har att bedriva vår forskning nära patienterna, säger Ylva Williams.
Vår huvudsakliga uppgift är att hitta samordningsmöjligheter och att komplettera och samverka.”
Uppsala BIO
Det tar cirka 40 minuter med tåg mellan Stockholm och Uppsala. Cirka 25 procent av den arbetsföra befolkningen i Uppsala pendlar till Stockholm varje dag och lika många resenärer reser i motsatt riktning till Uppsala.
– Vi har i Uppsalaregionen en geografisk täthet. Inom en drygt fem kilometer stor radie, cirka 20 minuter från Arlanda, har vi två universitetssjukhus, två universitet och tre statliga myndigheter tillsammans med en stark Life Science-industri, säger Erik Forsberg, chef för Uppsala BIO.
Det är en verksamhet inom stiftelsen STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan de båda universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle). Uppsala BIO är inriktad på att stärka regionens tillväxt och konkurrenskraft inom Life Science, exempelvis inom områden som innovationsstöd, överföring av forskningsresultat till kommersiella innovationer, utbildnings- och kompetensfrågor och insatser för företagsutveckling.
– Vår huvudsakliga uppgift är att hitta samordningsmöjligheter och att komplettera och samverka.
Uppsala BIO har i många år drivit det öppna innovationsprogrammet BIO-X som stödjer utveckling av forskningsresultat mot så kallat ”proof-of-concept”, det vill säga en prototyp eller studie som kan bekräfta att ett koncept fungerar.
– Vi har i många år med denna metodik stött tidiga projektidéer till nya innovationer och vi samlar regionens Life Science-aktörer runt gemensamma mål och handlingsplaner. Syftet är att stärka tillväxten och vår internationella konkurrenskraft, säger Erik Forsberg.
Det är mycket som händer i Uppsalaregionen. Under de kommande åren kommer exempelvis GE Healthcare att fördubbla sin produktion, och AstraZeneca i Södertälje investerar i en helt ny anläggning för biologiska läkemedel.
– Det finns många lovande satsningar som kan lyfta Sverige till en tätposition inom Life Science och framtidens biologiska läkemedelsproduktion, säger Erik Forsberg.
Ett färskt exempel är anläggningen Testa Center i Uppsala som drivs av ett helägt dotterbolag till GE Healthcare. Här kan startup-företag, större bolag och forskare samarbeta och testa utvecklingen av nya läkemedel i en realistisk produktionsmiljö. Testa Center invigdes i augusti 2018 och är huvudsakligen en statlig satsning på 100 miljoner kronor.
– Sverige har många fördelar och vi har enorma möjligheter. Men vi ser också utmaningar, inte minst när det gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom Life Science. Möjligheten att rekrytera relevant kompetens är avgörande för fortsatt tillväxt och expansionsinvesteringar i Sverige. Här krävs medvetna satsningar, säger Erik Forsberg.