Immunterapi sätts in tidigare

Immunterapi som ges före eller efter operation används allt oftare inom flera cancerområden. I en artikel i Journal of Internal Medicine presenterar forskare vid Karolinska Institutet en samlad genomgång av studier inom sju tumörområden och visar hur fältet utvecklas mot allt tidigare behandling. Immunterapi har under flera år förändrat behandlingen av spridd cancer som inte längre går att operera. Nu används den allt oftare också hos patienter i ett tidigare sjukdomsskede, före operation (så kallad neoadjuvant behandling) eller efter operation (adjuvant behandling). Flera studier de senaste åren har visat att adjuvant immunterapi efter operation kan minska risken för att sjukdomen kommer tillbaka. Ytterligare studier visar att neoadjuvant behandling, där läkemedlet ges när tumören fortfarande finns kvar, i många fall ger immunförsvaret bättre förutsättningar att känna igen tumörceller. I flera tumörområden tyder resultaten på att immunterapi som ges både före och efter operation kan ge fördelar jämfört med enbart adjuvant behandling. Samtidigt betonar författarna att resultaten varierar mellan olika cancersjukdomar och att behandlingen medför utmaningar, till exempel risken för biverkningar och att vissa patienter kan få mer behandling än nödvändigt om operationen ensam hade varit tillräcklig.

Torsdag 19 februari 2026

AI hittade fler bröstcancerfall

Fallen av bröstcancer mellan två screeningundersökningar blev färre, och av de cancrar som hann utvecklas var färre allvarliga och aggressiva. Nu är slutresultaten från Lunds universitets forskningsstudie MASAI klara, och de visar på ytterligare nytta med AI-stödd bröstcancerscreening. Studien har redan tidigare visat att AI-stöd bidrar till 29 procent fler hittade fall av bröstcancer jämfört med traditionell screening. I december 2025 hade MASAI (Mammography Screening with Artificial Intelligence) i över två år följt de cirka 106 000 kvinnorna som deltar i studien. I tidigare delstudier har forskarna kunnat visa på att metoden med AI-stödd screening är säker och effektiv, samt slagit fast vilken typ av cancrar som hittas. Forskargruppen har i studien kunnat visa på klinisk säkerhet, träffsäkerhet och effektivitet. Många regioner i Sverige är redan i gång med den AI-stödda screeningen, och fler väntas ansluta. En mjukvara som integreras i befintligt IT-system är i stort sett det som krävs för att kunna komma i gång.

Torsdag 19 februari 2026

Ukrainastöd inom vårdområdet

Sverige utökar stödet till Ukraina inom inom hälso- och sjukvård och socialpolitik, via beslut av biståndsmyndigheten Sida. Beslutet innebär en utökning av stödprogrammet till Ukraina inom socialpolitikens- och hälso- och sjukvårdens område. Stödprogrammet pågår mellan åren 2025 till och med 2027 och kommer att omfatta totalt 129,5 miljoner kronor. Inom ramen för programmet kommer arbete att ske inom arbetet mot antimikrobiell resistens, sjukhussamverkan för erfarenhetsutbyten mellan svenska och ukrainska sjukhus, samt europeisk integration och regulatoriska frågor inom läkemedelsområdet där Läkemedelsverket ska bistå med att bygga upp en modern läkemedelsmyndighet.

Onsdag 11 februari 2026

Satsning ska korta BUP-köer

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har enats om inriktningen för överenskommelsen om ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för 2026. Totalt avsätter regeringen 1 miljard kronor för att stödja regionernas arbete med att korta väntetider och vårdköer till BUP. Staten och SKR ingick i februari 2025 en tvåårig överenskommelse om ökad tillgänglighet till BUP. Överenskommelsen omfattar både medel för utvecklingsarbete och prestationsbaserade medel som tilldelas regionerna om de uppfyller vissa kriterier, bland annat att korta väntetider till första besök, påbörjade utredningar och behandlingar. För 2026 har parterna enats om närmare innehåll och villkor, med vissa justeringar.

Onsdag 11 februari 2026

Fakta om EUs hjärtplan

Regeringen har publicerat en faktapromemoria om EUs plan för hjärt-kärlhälsa. Planen är ett strategiskt svar på Europas största hälsoutmaning och syftar till att ge konkreta fördelar för medborgare, hälsosystem och samhället i stort. Planen bygger på tre pelare: förebyggande, tidig upptäckt och screening, samt behandling och vård, inklusive rehabilitering. Pelarna stöds av tvärgående teman så som digital innovation, forskning och kunskap samt arbete mot ojämlikheter.

Syftet med planen är enligt kommissionen att skapa en friskare och mer motståndskraftig befolkning samt driva på innovation och konkurrenskraft i hela EU. Den innehåller åtgärder som avser förbättra människors hjärt- och kärlhälsa och livskvalitet, minska bördan av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och obesitas genom att intensifiera individanpassad prevention, införa program för tidig upptäckt och screening samt tillämpa innovativa metoder för att förbättra tillgången till behandling, vård och rehabilitering. Kommissionen framhåller vidare vikten av att involvera berörda aktörer i planens implementering.

Torsdag 5 februari 2026