Håll koll
Vi hjälper dig med intresse för hälso- och sjukvård att hålla koll på omvärlden. Här publicerar vi korta notiser med länkar där du kan läsa mer och ladda ner relevanta dokument.
Tidigare vård kopplas till postcovid
Kvinnor som ofta sökte vård för återkommande symtom före pandemin hade större sannolikhet att senare få diagnosen postcovid. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet. En av delstudierna i avhandlingen omfattar drygt 200 000 svenska kvinnor. Forskarna analyserade deras kvinnornas besök i primärvården under åren före pandemin och jämförde med vilka som senare fick diagnoser som postcovid, långvarig trötthet efter virusinfektion eller utmattningssyndrom. De analyserade vårdbesöken före pandemin gällde symtom som trötthet, smärta, yrsel eller andra kroppsliga besvär där någon tydlig diagnos inte alltid kunde fastställas vid besöket. Ju fler sådana vårdbesök kvinnorna hade före pandemin, desto större var sannolikheten att senare få någon av diagnoserna. Kvinnor mer fler än åtta sådana vårdbesök före pandemin hade mer än fem gånger så stor sannolikhet att senare få diagnosen postcovid eller utmattningssyndrom jämfört med kvinnor utan sådana besök.
Kvinnor som ofta sökte vård för återkommande symtom före pandemin hade större sannolikhet att senare få diagnosen postcovid. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet. En av delstudierna i avhandlingen omfattar drygt 200 000 svenska kvinnor. Forskarna analyserade deras kvinnornas besök i primärvården under åren före pandemin och jämförde med vilka som senare fick diagnoser som postcovid, långvarig trötthet efter virusinfektion eller utmattningssyndrom. De analyserade vårdbesöken före pandemin gällde symtom som trötthet, smärta, yrsel eller andra kroppsliga besvär där någon tydlig diagnos inte alltid kunde fastställas vid besöket. Ju fler sådana vårdbesök kvinnorna hade före pandemin, desto större var sannolikheten att senare få någon av diagnoserna. Kvinnor mer fler än åtta sådana vårdbesök före pandemin hade mer än fem gånger så stor sannolikhet att senare få diagnosen postcovid eller utmattningssyndrom jämfört med kvinnor utan sådana besök.
Torsdag 19 mars 2026
Stora brister i vård för barn med ADHD och autism
Barn och unga med adhd och autism får inte likvärdig vård i Sverige. En ny nationell utvärdering visar stora brister i den vård som ges men även skillnader mellan regioner och kommuner – trots tydliga nationella riktlinjer. För första gången har Socialstyrelsen utvärderat hur de nationella riktlinjerna för vård vid adhd och autism följs och de regionala skillnaderna är stora. Inom primärvården och elevhälsan går dessutom införandet av riktlinjerna trögt, endast drygt hälften av vårdcentralerna har påbörjat arbetet. För kommunala verksamheter är andelen ännu lägre, vilket innebär att barn riskerar att inte få det och de insatser som gör mest nytta. Tidiga insatser är avgörande för barns utveckling, skolgång och psykiska hälsa. Trots detta visar utvärderingen att endast knappt hälften av barn och unga - med problem som kan tyda på adhd eller autism - får insatser innan de får en diagnos. Denna andel har varit oförändrad mellan 2015 och 2023.
Torsdag 19 mars 2026
Många förslag om förenklingar
Läkemedelsverket har inom ramen för sitt regeringsuppdrag att stärka och påskynda förenklingsarbetet tagit emot 201 förslag från företag och organisationer. Efter en första analys står det klart att myndigheten kommer att arbeta vidare med merparten av förslagen, skriver myndigheten i en rapport till regeringen. Av de 201 inkomna förslagen är det i nuläget endast 16 som myndigheten inte avser att arbeta vidare med. 28 förslag har bedömts hanteras inom ramen för pågående projekt eller andra regeringsuppdrag. 129 förslag planeras att tas vidare inom myndighetens verksamhetsplanering för 2026 och framåt. Flera förslag rör förbättrad vägledning, utbildning och information inklusive utveckling av myndighetens webbplats och e-tjänster. Förenklingar inom dessa områden bedöms kunna få bred effekt för företag genom att underlätta kontakten med myndigheten och minska administrativa hinder. Andra förslag rör mer branschspecifika frågor, exempelvis märkning av läkemedel. Åtgärder kopplat till dessa frågor kommer sannolikt att få störst effekt för företag inom läkemedelssektorn. Läkemedelsverket kommer i det fortsatta arbetet att analysera effekterna av vidtagna och planerade åtgärder och följa upp hur förenklingarna kan påverka företagens villkor.
Torsdag 12 mars 2026
Farmaceutiska tjänster drar igång
Regeringen ger Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och E-hälsomyndigheten i uppdrag att dels införa den farmaceutiska tjänsten inhalationsvägledning via en interimsmodell, dels utreda hur en långsiktig och permanent lösning för såväl inhalationsvägledning som ytterligare farmaceutiska tjänster ska kunna införas. När det gäller tjänsten inhalationsvägledning ska TLV bland annat sätta upp ramar för tjänsten samt sprida information till öppenvårdsapoteken om denna när det gäller exempelvis dess innehåll, former för utförande samt ersättningsnivåer. Myndigheten ska också ta emot uppgifter från öppenvårdsapotek avseende antalet genomförda inhalationsvägledningar och betala ut ersättningar till öppenvårdsapotek. Parallellt ska E-hälsomyndigheten planera för en permanent system med farmaceutiska tjänster, föreslå en teknisk lösning och vid behov ta fram lagförslag för insamling av uppgifter av relevans för utbetalning av medel för farmaceutiska tjänster.
Regeringen ger Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och E-hälsomyndigheten i uppdrag att dels införa den farmaceutiska tjänsten inhalationsvägledning via en interimsmodell, dels utreda hur en långsiktig och permanent lösning för såväl inhalationsvägledning som ytterligare farmaceutiska tjänster ska kunna införas. När det gäller tjänsten inhalationsvägledning ska TLV bland annat sätta upp ramar för tjänsten samt sprida information till öppenvårdsapoteken om denna när det gäller exempelvis dess innehåll, former för utförande samt ersättningsnivåer. Myndigheten ska också ta emot uppgifter från öppenvårdsapotek avseende antalet genomförda inhalationsvägledningar och betala ut ersättningar till öppenvårdsapotek. Parallellt ska E-hälsomyndigheten planera för en permanent system med farmaceutiska tjänster, föreslå en teknisk lösning och vid behov ta fram lagförslag för insamling av uppgifter av relevans för utbetalning av medel för farmaceutiska tjänster.
Torsdag 12 mars 2026
HPV-vaccin ger långvarigt skydd
Vaccination mot HPV minskar risken för cancer i livmoderhalsen, och skyddet varar under lång tid. Särskilt effektiv är vaccinationen som ges tidigt, inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det visar en ny långtidsuppföljning. Studien, som är publicerad i den medicinska vetenskapliga tidskriften The BMJ, har gjorts i ett samarbete mellan Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten och Karolinska universitetssjukhuset. Uppgifter om över 926 000 flickor och kvinnor födda 1985–2001 ingår i studien, av vilka drygt 365 000 vaccinerats mot HPV. Totalt 930 personer drabbades av invasiv livmoderhalscancer under uppföljningstiden, varav majoriteten av de drabbade var ovaccinerade. Kvinnor som vaccinerats före 17 års ålder hade det bästa skyddet, med en risk för cancer som var nästan 80 procent lägre jämfört med ovaccinerade i studien. Även de som vaccinerats som unga vuxna hade en lägre risk. Forskarna såg inga tecken på avtagande skyddseffekt över tid.
Vaccination mot HPV minskar risken för cancer i livmoderhalsen, och skyddet varar under lång tid. Särskilt effektiv är vaccinationen som ges tidigt, inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det visar en ny långtidsuppföljning. Studien, som är publicerad i den medicinska vetenskapliga tidskriften The BMJ, har gjorts i ett samarbete mellan Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten och Karolinska universitetssjukhuset. Uppgifter om över 926 000 flickor och kvinnor födda 1985–2001 ingår i studien, av vilka drygt 365 000 vaccinerats mot HPV. Totalt 930 personer drabbades av invasiv livmoderhalscancer under uppföljningstiden, varav majoriteten av de drabbade var ovaccinerade. Kvinnor som vaccinerats före 17 års ålder hade det bästa skyddet, med en risk för cancer som var nästan 80 procent lägre jämfört med ovaccinerade i studien. Även de som vaccinerats som unga vuxna hade en lägre risk. Forskarna såg inga tecken på avtagande skyddseffekt över tid.
Torsdag 5 mars 2026