Satsning på kortare vårdköer

Regeringen växlar upp arbetet för att korta vårdköerna och tillför under 2026 ytterligare 1 miljard kronor med nya prestationskrav till regionerna. En nationell samordnare kommer att tillsättas i syfte att säkerställa att regionernas arbete bedrivs på ett effektivt och samordnat sätt. Regeringen förlänger också satsningen för att korta köerna till operationer av grå starr, höftproteser och framfall och avsätter 750 miljoner kronor årligen under 2026 och 2027. Satsningen kommer att kompletteras med ytterligare områden än de operationer som nu omfattas. Andra satsningar i budgeten gäller bland annat fortsatt stöd inom förlossning och mödrahälsovård, ätstörningsvård och stärkt vård för sexuellt våldsutsatta. Beskeden innebär enligt regeringen en förstärkning med sammanlagt 3,5 miljarder kronor till hälso- och sjukvården. 

Torsdag 18 september 2025

Satsning inom psykiatri

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen 1,59 miljarder kronor för att intensifiera arbetet mot psykisk ohälsa, beroendeproblematik och suicid. Pengarna fördelas mellan regioner, myndigheter och en riktad satsning på en ny nationell funktion för suicidutredningar. Förslaget innebär att 1,5 miljarder kronor avsätts under 2026 för att öka vårdkapacitet och antalet vårdplatser, stärka de akutpsykiatriska verksamheterna och genomföra insatser för att göra vården mer flexibel utifrån patientens behov. Förslaget innebär en fortsättning på den satsning som regeringen presenterade i vårändringsbudgeten för 2025 inom vilken 450 miljoner kronor fördelas till regionerna under 2025 för att öka antalet vårdplatser i vuxenpsykiatrin, öka antalet platser för självvald inläggning och stötta regionerna i arbetet med att underlätta flexibla övergångar mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. För 2027 beräknas satsningen uppgå till 1,5 miljarder kronor och för 2028 till 1,2 miljarder kronor.

Tisdag 16 september 2025

Tre gener styr att hjärntumör sprids

En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har identifierat tre nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. Glioblastom är den vanligaste och mest dödliga formen av hjärncancer hos vuxna, känd för sin förmåga att sprida sig lokalt i hjärnvävnad. Med nuvarande behandlingar är det mycket svårt att komma åt de spridda cancercellerna. I den aktuella studien, som nyligen publicerats i tidskriften Nature Communications, såg forskarna att vissa tumörceller väljer att växa längs blodkärl medan andra sprider sig diffust genom hjärnans vävnad. Forskarna identifierade tre nyckelgener som faktorer för att styra spridningssättet. Den ökade förståelsen kan öppna upp för nya riktade behandlingar.

Onsdag 3 september 2025

Urinprov kan visa återfall i cancer

Ett enkelt urinprov kan bedöma återfall av njurcancer i ett tidigt skede, vilket kan bespara patienterna täta röntgenundersökningar med allt vad det innebär av strålning, oro och kostnader. Det visar en ny internationell forskningsstudie ledd från Lunds universitet. Resultaten har nu publicerats i European Urology Oncology. Ungefär en femtedel av dem som opereras mot njurcancer i botande syfte får återfall inom fem år. För att kontrollera eventuella återfall behöver patienterna röntgas – vanligtvis genom datortomografi – en till två gånger varje år. Skanning medför både strålexponering och oro hos många patienter. Nu visar en internationell studie med 134 patienter från 23 sjukhus i tio länder, att ett enkelt urinprov kan halvera antalet röntgenundersökningar. Urinen analyseras för att upptäcka vissa typer av sockermolekyler, så kallade glukosaminoglykaner. Det nya testet kan innebära att återfall av cancern upptäcks i tidigarere skede, minskar strålexponeringen och patienternas oro, samt sänker vårdkostnaderna.

Onsdag 3 september 2025

Nya fynd inom blodcancer

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en sårbar punkt i vissa blodcancerceller som gör det möjligt att slå ut dem med ett läkemedel, utan att friska celler skadas. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Leukemia. Blodcancerformen myelodysplastiskt syndrom (MDS) är svårbehandlad och drabbar framför allt äldre personer. Forskarna har upptäckt att en viss genetisk förändring gör att cancercellerna bearbetar sitt genetiska material på ett felaktigt sätt. Nu planerar forskarna att gå vidare med att testa kombinationer av läkemedel för att göra behandlingen ännu mer effektiv. Målet är att resultaten så småningom ska kunna användas kliniskt för att behandla patienter med MDS.

Onsdag 3 september 2025