Håll koll
Vi hjälper dig med intresse för hälso- och sjukvård att hålla koll på omvärlden. Här publicerar vi korta notiser med länkar där du kan läsa mer och ladda ner relevanta dokument.
Socioekonomiska skillnader vid behandling för klimakteriebesvär
Användningen av hormonbehandling vid klimakteriebesvär har ökat i Sverige. Samtidigt visar ny statistik att tillgången till behandling skiljer sig mycket åt mellan olika socioekonomiska områden. Nu presenteras också slutversionen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för klimakteriebesvär, med målet att stärka kunskapen och få en mer jämlik vård. Ny statistik om läkemedel visar att användningen av systemiskt verkande östrogener, ofta i form av menopausal hormonell behandling (MHT), har ökat de senaste åren. Andelen kvinnor över 45 år som hämtar ut läkemedel från denna grupp ökade från 5,1 procent år 2021, till 8,4 procent år 2025.
Statistiken för 2025 visar stora skillnader mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. I områden med stora socioekonomiska utmaningar hämtade 3,2 procent av kvinnorna ut hormonbehandling. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var motsvarande andel 12,1 procent. Kunskapen om klimakteriet och behandlingsalternativ varierar både hos patienter och inom hälso- och sjukvården. Många kvinnor är oförberedda på symtomen, vilket kan leda till att besvär inte uppmärksammas eller behandlas på rätt sätt. De nya nationella riktlinjerna lyfter primärvårdens centrala roll i att tidigt identifiera och behandla klimakteriebesvär för att förebygga mer omfattande hälsoproblem.
Torsdag 16 april 2026
Nationell digital infrastruktur
E-hälsomyndigheten ska på uppdrag av regeringen fortsätta genomföra och vidareutveckla den nationella digitala infrastrukturen, NDI, för hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst i enlighet med den genomförandeplan myndigheten tidigare har redovisat. Myndigheten ska bland annat vidareutveckla en robust och säker infrastruktur för digital identitet och behörighet inom NDI, fortsätta stödja aktörer och leverantörer i anslutningen till NDI, fortsätta ge juridiskt stöd och vägledning för användningen av hälsodata och etablera statliga robusta och säkra tillgångstjänster för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. E-hälsomyndigheten ska också bidra till att Sverige kan uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska hälsodataområdet och om ändring av direktiv rörande primäranvändning av hälsodata, vidta nödvändiga förberedelser för att vara nationell kontaktpunkt för primäranvändning enligt EHDS-förordningen och tillhandahålla ett robust och säkert system för att skicka och ta emot e-recept och patientöversikter från övriga medlemsstater. Uppdraget ska redovisas i december i år.
E-hälsomyndigheten ska på uppdrag av regeringen fortsätta genomföra och vidareutveckla den nationella digitala infrastrukturen, NDI, för hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst i enlighet med den genomförandeplan myndigheten tidigare har redovisat. Myndigheten ska bland annat vidareutveckla en robust och säker infrastruktur för digital identitet och behörighet inom NDI, fortsätta stödja aktörer och leverantörer i anslutningen till NDI, fortsätta ge juridiskt stöd och vägledning för användningen av hälsodata och etablera statliga robusta och säkra tillgångstjänster för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. E-hälsomyndigheten ska också bidra till att Sverige kan uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska hälsodataområdet och om ändring av direktiv rörande primäranvändning av hälsodata, vidta nödvändiga förberedelser för att vara nationell kontaktpunkt för primäranvändning enligt EHDS-förordningen och tillhandahålla ett robust och säkert system för att skicka och ta emot e-recept och patientöversikter från övriga medlemsstater. Uppdraget ska redovisas i december i år.
Torsdag 16 april 2026
Stiftelse anslår 1,6 miljarder
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter ytterligare medel till patientnära, klinisk forskning. Satsningen kommer bland annat att förstärka forskningen vid de fyra Wallenberg centrum för molekylär medicin som finns i Göteborg, Lund, Linköping, Umeå samt vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Inom ramen för satsningen ryms stöd till ett 80-tal Clinical Fellows – läkare som får möjlighet att både jobba kliniskt och forska. Det är en gemensam satsning där de ingående universiteten och regionerna kopplade till Wallenberg centrum för molekylär medicin, WCMM, samt Karolinska Institutet och Uppsala universitet medfinansierar forskningsdelen i läkarnas tjänster. Knappt häften av den totala satsningen läggs också på samverkansprojekt mellan yngre kliniker och prekliniker samt till så kallade NEST-projekt mellan forskare inom klinisk medicin och forskare inom AI och molekylär tekniker. NEST står för: Novelty, Excellence, Synergy and Team.
Torsdag 2 april 2026
Fler får god behandling mot hjärtsvikt
En allt större andel av patienter med hjärtsvikt får en kombination av fyra läkemedel som visats förbättra prognos och rekommenderas i riktlinjer. Det finns dock fortsatt utrymme att förbättra följsamhet till hjärtsviktsbehandling, vilket verkar kopplat till lägre risk för sjukhusinläggning för hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i European Heart Journal. Studien omfattar 35 215 personer med hjärtsvikt (HFrEF) som registrerats i det nationella kvalitetsregistret för hjärtsvikt, RiksSvikt, mellan 2016 och 2023. De fyra läkemedelsklasserna betablockerare, ACE-hämmare/ARB eller ARNI, MRA, och SGLT2-hämmare har visats förbättra prognos och rekommenderas för alla patienter med HFrEF. Sex av tio patienter använde alla fyra läkemedel, vilket är en tydlig ökning.
Torsdag 2 april 2026
Tidigare vård kopplas till postcovid
Kvinnor som ofta sökte vård för återkommande symtom före pandemin hade större sannolikhet att senare få diagnosen postcovid. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet. En av delstudierna i avhandlingen omfattar drygt 200 000 svenska kvinnor. Forskarna analyserade deras kvinnornas besök i primärvården under åren före pandemin och jämförde med vilka som senare fick diagnoser som postcovid, långvarig trötthet efter virusinfektion eller utmattningssyndrom. De analyserade vårdbesöken före pandemin gällde symtom som trötthet, smärta, yrsel eller andra kroppsliga besvär där någon tydlig diagnos inte alltid kunde fastställas vid besöket. Ju fler sådana vårdbesök kvinnorna hade före pandemin, desto större var sannolikheten att senare få någon av diagnoserna. Kvinnor mer fler än åtta sådana vårdbesök före pandemin hade mer än fem gånger så stor sannolikhet att senare få diagnosen postcovid eller utmattningssyndrom jämfört med kvinnor utan sådana besök.
Kvinnor som ofta sökte vård för återkommande symtom före pandemin hade större sannolikhet att senare få diagnosen postcovid. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet. En av delstudierna i avhandlingen omfattar drygt 200 000 svenska kvinnor. Forskarna analyserade deras kvinnornas besök i primärvården under åren före pandemin och jämförde med vilka som senare fick diagnoser som postcovid, långvarig trötthet efter virusinfektion eller utmattningssyndrom. De analyserade vårdbesöken före pandemin gällde symtom som trötthet, smärta, yrsel eller andra kroppsliga besvär där någon tydlig diagnos inte alltid kunde fastställas vid besöket. Ju fler sådana vårdbesök kvinnorna hade före pandemin, desto större var sannolikheten att senare få någon av diagnoserna. Kvinnor mer fler än åtta sådana vårdbesök före pandemin hade mer än fem gånger så stor sannolikhet att senare få diagnosen postcovid eller utmattningssyndrom jämfört med kvinnor utan sådana besök.
Torsdag 19 mars 2026