Fakta om EUs hjärtplan

Regeringen har publicerat en faktapromemoria om EUs plan för hjärt-kärlhälsa. Planen är ett strategiskt svar på Europas största hälsoutmaning och syftar till att ge konkreta fördelar för medborgare, hälsosystem och samhället i stort. Planen bygger på tre pelare: förebyggande, tidig upptäckt och screening, samt behandling och vård, inklusive rehabilitering. Pelarna stöds av tvärgående teman så som digital innovation, forskning och kunskap samt arbete mot ojämlikheter.

Syftet med planen är enligt kommissionen att skapa en friskare och mer motståndskraftig befolkning samt driva på innovation och konkurrenskraft i hela EU. Den innehåller åtgärder som avser förbättra människors hjärt- och kärlhälsa och livskvalitet, minska bördan av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och obesitas genom att intensifiera individanpassad prevention, införa program för tidig upptäckt och screening samt tillämpa innovativa metoder för att förbättra tillgången till behandling, vård och rehabilitering. Kommissionen framhåller vidare vikten av att involvera berörda aktörer i planens implementering.

Torsdag 5 februari 2026

Ska följa infektionssjukdomar

Regeringen ger Socialstyrelsen fortsatt uppdrag att följa läget inom hälso- och sjukvården avseende infektionssjukdomar med betydande påverkan på hälso- och sjukvården, samt löpande inhämta aktuella uppgifter om exempelvis antalet inneliggande patienter från nationella och regionala datakällor, disponibla vårdplatser samt slutenvård (inbegripet IVA) samt operationskapacitet. Genom uppdraget upprätthålls en förstärkt beredskap för en ökad smittspridning och en uppföljning av sjukvårdsbelastningen likt under covid-19-pandemin, menar socialminister Jakob Forssmed.

Torsdag 5 februari 2026

TLV begär ökade resurser

En rapport till regeringen från pris- och subventionsmyndigheten TLV visar att handläggningstiderna för hälsoekonomisk utvärdering av klinikläkemedel mot cancer, som TLV utför på uppdrag av regionernas NT-råd, ökat kraftigt. Under 2025 låg den genomsnittliga handläggningstiden på 347 dagar, betydligt längre än TLVs målsättning på 180 dagar. Det var likväl en förbättring från 2024 då handläggningstiden låg på 381 dagar.

Effekten av de långa handläggningstiderna är allvarliga. TLV skriver i rapporten: "Följden har blivit allt längre handläggningstider för våra hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel, vilket innebär att patienter riskerar att försämras i sitt sjukdomstillstånd i väntan på behandling. NT-rådet har också tvingats att avstå att skicka förfrågningar till TLV, eftersom genomförandekapaciteten har bedömts vara för låg."

TLV bedömer att behovet av utvärderingar kommer att fortsätta öka, och i rapporten efterlyser myndigheten av regeringen en permanent resursförstärkning för att komma till rätta med kapacitetsbristen. 

"TLV menar att det är viktigt med likvärdiga förutsättningar för att införa behandlingar oavsett om de förskrivs på recept eller rekvireras till sjukvården. För att åstadkomma jämlik tillgång till nya läkemedel över landet utan onödiga dröjsmål behöver det därför finnas ökad kapacitet att förbereda införandet av nya klinikläkemedelsbehandlingar på nationell nivå," skriver myndigheten.

Onsdag 28 januari 2026

Stöd till kompetensförsörjning

Regeringen har beslutat att Socialstyrelsen ska fördela drygt en miljard kronor till kommuner och regioner för att stärka kompetensförsörjningen inom vården under 2026. Medlen ska användas för insatser som följer den nationella planen för kompetensförsörjning. Det handlar bland annat om fler verksamhetsförlagda utbildningsplatser, särskilt för sjuksköterskeprogrammet, fortbildning och vidareutbildning av personal samt satsningar på handledarutbildning och klinisk forskning. Även kompetensen inom cancerområdet och precisionsmedicin ska stärkas. Socialstyrelsen ska följa upp hur insatserna genomförs och får återkräva medel som inte används enligt syftet. Satsningen är en del av regeringens långsiktiga arbete för att öka tillgängligheten inom hela sjukvården.

Onsdag 28 januari 2026

Samverkansforum om förskrivning

Regeringen ger Läkemedelsverket i uppdrag att stärka samverkan och utveckla arbetssätt i frågor om ordination, förskrivning och expedition av läkemedel. Syftet är en höjd patientsäkerhet och ett mer samordnat arbetssätt. Inom uppdraget ska myndigheten kontinuerligt samla företrädare från relevanta aktörer i syfte att förbättra patientsäkerheten i processerna för ordination, förskrivning och expedition av läkemedel. Det handlar även om att identifiera och vid behov föreslå systemförändringar hos statliga respektive aktörsspecifika it‑system.

Onsdag 28 januari 2026