Ska följa infektionssjukdomar

Regeringen ger Socialstyrelsen fortsatt uppdrag att följa läget inom hälso- och sjukvården avseende infektionssjukdomar med betydande påverkan på hälso- och sjukvården, samt löpande inhämta aktuella uppgifter om exempelvis antalet inneliggande patienter från nationella och regionala datakällor, disponibla vårdplatser samt slutenvård (inbegripet IVA) samt operationskapacitet. Genom uppdraget upprätthålls en förstärkt beredskap för en ökad smittspridning och en uppföljning av sjukvårdsbelastningen likt under covid-19-pandemin, menar socialminister Jakob Forssmed.

Torsdag 5 februari 2026

TLV begär ökade resurser

En rapport till regeringen från pris- och subventionsmyndigheten TLV visar att handläggningstiderna för hälsoekonomisk utvärdering av klinikläkemedel mot cancer, som TLV utför på uppdrag av regionernas NT-råd, ökat kraftigt. Under 2025 låg den genomsnittliga handläggningstiden på 347 dagar, betydligt längre än TLVs målsättning på 180 dagar. Det var likväl en förbättring från 2024 då handläggningstiden låg på 381 dagar.

Effekten av de långa handläggningstiderna är allvarliga. TLV skriver i rapporten: "Följden har blivit allt längre handläggningstider för våra hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel, vilket innebär att patienter riskerar att försämras i sitt sjukdomstillstånd i väntan på behandling. NT-rådet har också tvingats att avstå att skicka förfrågningar till TLV, eftersom genomförandekapaciteten har bedömts vara för låg."

TLV bedömer att behovet av utvärderingar kommer att fortsätta öka, och i rapporten efterlyser myndigheten av regeringen en permanent resursförstärkning för att komma till rätta med kapacitetsbristen. 

"TLV menar att det är viktigt med likvärdiga förutsättningar för att införa behandlingar oavsett om de förskrivs på recept eller rekvireras till sjukvården. För att åstadkomma jämlik tillgång till nya läkemedel över landet utan onödiga dröjsmål behöver det därför finnas ökad kapacitet att förbereda införandet av nya klinikläkemedelsbehandlingar på nationell nivå," skriver myndigheten.

Onsdag 28 januari 2026

Stöd till kompetensförsörjning

Regeringen har beslutat att Socialstyrelsen ska fördela drygt en miljard kronor till kommuner och regioner för att stärka kompetensförsörjningen inom vården under 2026. Medlen ska användas för insatser som följer den nationella planen för kompetensförsörjning. Det handlar bland annat om fler verksamhetsförlagda utbildningsplatser, särskilt för sjuksköterskeprogrammet, fortbildning och vidareutbildning av personal samt satsningar på handledarutbildning och klinisk forskning. Även kompetensen inom cancerområdet och precisionsmedicin ska stärkas. Socialstyrelsen ska följa upp hur insatserna genomförs och får återkräva medel som inte används enligt syftet. Satsningen är en del av regeringens långsiktiga arbete för att öka tillgängligheten inom hela sjukvården.

Onsdag 28 januari 2026

Samverkansforum om förskrivning

Regeringen ger Läkemedelsverket i uppdrag att stärka samverkan och utveckla arbetssätt i frågor om ordination, förskrivning och expedition av läkemedel. Syftet är en höjd patientsäkerhet och ett mer samordnat arbetssätt. Inom uppdraget ska myndigheten kontinuerligt samla företrädare från relevanta aktörer i syfte att förbättra patientsäkerheten i processerna för ordination, förskrivning och expedition av läkemedel. Det handlar även om att identifiera och vid behov föreslå systemförändringar hos statliga respektive aktörsspecifika it‑system.

Onsdag 28 januari 2026

Enkelt blodprov upptäcker cancer

Ett enkelt blodprov kan bidra till att upptäcka cancer hos patienter med ospecifika symtom som trötthet, smärta eller viktnedgång. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i Nature Communications. När patienter söker vård för ospecifika symtom som trötthet, smärta eller viktnedgång är det ofta svårt att avgöra om orsaken är cancer, något annat allvarligt tillstånd eller något helt ofarligt. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, tillsammans med Örebro universitet, KTH och SciLifeLab vid Uppsala universitet, undersökt om proteiner i blodet kan ge tidiga ledtrådar. 

I studien analyserades blodprover från nästan 700 patienter som remitterats till Diagnostiskt centrum på Danderyds sjukhus och Universitetssjukhuset i Örebro. Proverna togs innan den diagnostiska utredningen startade. Med hjälp av proteomik, en metod för storskalig proteinanalys, mättes nivåerna av 1 463 olika proteiner i plasma. Forskarna identifierade en specifik kombination av proteiner, en så kallad proteinsignatur, som kunde kopplas till en cancerdiagnos.

Torsdag 22 januari 2026