Enkelt blodprov upptäcker cancer

Ett enkelt blodprov kan bidra till att upptäcka cancer hos patienter med ospecifika symtom som trötthet, smärta eller viktnedgång. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i Nature Communications. När patienter söker vård för ospecifika symtom som trötthet, smärta eller viktnedgång är det ofta svårt att avgöra om orsaken är cancer, något annat allvarligt tillstånd eller något helt ofarligt. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, tillsammans med Örebro universitet, KTH och SciLifeLab vid Uppsala universitet, undersökt om proteiner i blodet kan ge tidiga ledtrådar. 

I studien analyserades blodprover från nästan 700 patienter som remitterats till Diagnostiskt centrum på Danderyds sjukhus och Universitetssjukhuset i Örebro. Proverna togs innan den diagnostiska utredningen startade. Med hjälp av proteomik, en metod för storskalig proteinanalys, mättes nivåerna av 1 463 olika proteiner i plasma. Forskarna identifierade en specifik kombination av proteiner, en så kallad proteinsignatur, som kunde kopplas till en cancerdiagnos.

Torsdag 22 januari 2026

Läkemedel ökade inte cancerrisk

Långtidsanvändning av läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar, så kallade protonpumpshämmare, verkar inte öka risken för magsäckscancer, enligt en ny studie publicerad i The BMJ. Resultaten bygger på omfattande nordiska hälsodata och kan ge trygghet för patienter som behöver behandlingen under lång tid, enligt forskare vid Karolinska Institutet. Att protonpumpshämmare skulle kunna orsaka magsäckscancer har diskuterats sedan 1980-talet. Sammantaget har studier visat en fördubblad risk, men studierna har haft metodologiska brister. För att undersöka sambandet med hänsyn tagen till ett flertal möjliga felkällor i tidigare litteratur på området har forskare analyserat registerdata från fem nordiska länder – Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige – under en period på upp till 26 år.

Torsdag 22 januari 2026

TLV ska analysera effekter av global oro

Pris- och subventionsmyndigheten TLV ska på regeringens uppdrag analysera effekter av den amerikanska handelspolitiken samt även regulatoriska förändringar inom EU. I myndighetens regleringsbrev för 2026 skriver regeringen att TLV ska analysera om och på vilket sätt förändringar i omvärlden kan påverka de svenska prissättningssystemen och tillgången till läkemedel i Sverige. TLV ska också identifiera de risker och möjligheter som dessa förändringar medför för systemets robusthet på kort och lång sikt. 

TLV ska bedöma hur dessa förändringar kan påverka förutsättningarna för tillgång till kostnadseffektiva läkemedel inom läkemedelsförmånerna och företagens incitament att lansera läkemedel på den svenska marknaden. TLV ska också samla tillgänglig kunskap om och analysera i vilken utsträckning nya läkemedel görs tillgängliga och används av svenska patienter, relativt andra länder.

I uppdraget ingår även att ha en dialog med läkemedelsindustrin, patientorganisationer och hälso- och sjukvården, skriver regeringen. Senast den 31 mars i år ska myndigheten lämna en första delrapport, och uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december.

Torsdag 15 januari 2026

Myndighet kan ta över läkemedelsavtal

E-hälsomyndigheten (EHM) ska göra en förstudie över hur myndigheten i framtiden kan ta över hanteringen och uppföljningen av avtal om återbäring mellan läkemedelsföretag och regioner. EHM ska på regeringens uppdrag bland annat utreda hur myndigheten skulle kunna hantera situationer med flera prisnivåer, exempelvis officiella priser och nettopriser, inklusive administration, fakturering och uppföljning gentemot regioner och företag. Man ska även analysera förutsättningarna för att utveckla en nationell struktur för undantagshantering av vissa läkemedel, inklusive regionala subventioner utanför förmånen eller för särskilda patientgrupper. Uppdraget ska vara klart 1 december i år.

Torsdag 15 januari 2026

Samordnare mot vårdköer

Regeringen har utsett Anders Sylvan, styrelseproffs och tidigare bland annat landstingsdirektör i Västerbotten, till statlig samordnare med uppdrag att stärka statens styrning, föreslå åtgärder för att minska vårdköerna och öka tillgängligheten i vården. Samordnaren ska i samtal med olika aktörer, stärka erfarenhetsutbytet mellan regioner och identifiera hinder för samverkan på regional och nationell nivå. Uppdraget handlar även om att identifiera och föreslå kompletterande åtgärder för att korta vårdköerna på såväl regional som nationell nivå samt bidra till att statsbidragen för att korta köerna och öka tillgängligheten används så effektivt som möjligt.

Tisdag 13 januari 2026