Biomarkörer kan förutsäga hjärt-kärlsjukdom

Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Studien publiceras nu i Cell Reports Medicine.  Personer med typ 2-diabetes har upp till fyra gånger högre risk att få hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och andra kranskärlssjukdomar än friska personer. Därför behövs biomarkörer för att förstå vilka individer som riskerar att drabbas. Forskarna hittade drygt 400 ställen med förändrad DNA-metylering i blod och 87 av dessa användes för att utveckla en poängskala som kan bedöma en individs risk för att utveckla allvarliga hjärt- och kärlkomplikationer. 

Tisdag 19 augusti 2025

AI-metod kan påskynda behandling mot lungcancer

En ny AI-metod kan tidigt avslöja EGFR-mutationer vid lungcancer och påskynda vägen till rätt behandling. Resultaten från den internationella studien, ledd av Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York, publiceras i tidskriften Nature Medicine. Göteborgs universitet har bidragit till forskningsstudien som visar att AI kan screena efter EGFR-mutationer med mycket hög träffsäkerhet, direkt från digitala bilder av vävnadssnitt. EGFR-mutationer är vanliga vid icke-småcellig lungcancer och påverkar vilken behandling patienten bör få. I dag krävs avancerade tester som kan ta flera veckor att genomföra, och som också kräver mycket tumörvävnad.

Tisdag 19 augusti 2025

Positiva effekter av ADHD-behandling

Personer som tar medicin för sin adhd har lägre risk för självmordsförsök, missbruk, trafikolyckor och kriminalitet än personer med adhd som inte medicinerar. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ. Forskarna bakom studien ville undersöka om läkemedel mot adhd minskar risken för dessa utfall genom att analysera svenska nationella registerdata mellan åren 2007 och 2020. Totalt inkluderades nästan 150 000 individer. Resultaten visade att läkemedelsbehandling var kopplad till en signifikant minskad risk för flera allvarliga utfall: självmordsförsök minskade med 17 procent, missbruk med 15 procent, trafikolyckor med 12 procent och kriminalitet med 13 procent. 

Tisdag 19 augusti 2025

Tjock- och ändtarmscancer ökar bland unga

Nära tre gånger så många personer under 50 år i Sverige insjuknar idag i tjock- och ändtarmscancer jämfört med i början av 1990-talet, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar också att dödligheten är förhöjd hos både unga och äldre i upp till tio år efter diagnos. Forskarna har i studien, publicerad i Annals of Oncology, undersökt trender i nyinsjuknande i tjock- och ändtarmscancer i Sverige mellan 1993 och 2019. Studien omfattar över 135 000 patienter. Sammanlagt har sjukdomen blivit två till tre gånger vanligare bland yngre under perioden. 

Tisdag 19 augusti 2025

EU har antagit life science-strategi

EU-kommissionärerna Ekaterina Zaharieva Olivér Várhelyi presenterade på onsdagen EU:s nya strategi för life science. Båda betonade Europas styrkor på området, men också de svagheter som gör att EU riskerar att halka efter i det globala innovationsracet. De gav en känsla av krismedvetenhet – EU behöver agera snabbt och kraftfullt för att säkra sin konkurrenskraft inom life sciences. Kommissionär Várhelyi underströk särskilt behovet av en omfattande översyn av det europeiska regelverket. Han konstaterade att läkemedelspaketet och den kritiska medicinakten redan är på plats. I dag tar det enligt honom alltför lång tid att få nya produkter godkända, vilket hämmar både innovation och patientnytta.

Strategin vill bygga ett mer sammanhållet ekosystem för life sciences i Europa. Trots världsledande forskning har EU problem med att omsätta vetenskapliga genombrott i konkreta lösningar som snabbt kan marknaden. Fragmentering mellan länder och discipliner bromsar utvecklingen. 

Kommissionen kommer att utarbeta en EU-investeringsplan för att underlätta finansieringen av kliniska prövningar i flera länder och stärka den europeiska infrastrukturen för klinisk forskning. Strategin kommer att mobilisera upp till 100 miljoner euro inom ramen för arbetsprogrammen för Horisont Europa 2026–2027 för att utveckla och införa mikrobiombaserade lösningar. Dessutom kommer 250 miljoner euro att mobiliseras för sektorsövergripande livsvetenskaplig teknik, för att stödja utvecklingen av nya produkter som driver industriell innovation och hållbarhet, inklusive nya metodologier, nya molekyler, avancerade material och effektivare biologisk tillverkning.

För att påskynda marknadstillträdet för innovationer inom biovetenskap kommer kommissionen att föreslå en EU Biotech Act som kommer att skapa ett mer innovationsvänligt ramverk inom biotekniksektorerna. Kommissionen kommer också att lansera en matchmaking-plattform för att sammanföra nystartade företag, industri och investerare.

Kommissionen kommer att mobilisera 300 miljoner euro för att stimulera upphandling av innovation inom livsvetenskaper inom områden som anpassning till klimatförändringar, nästa generations vacciner och prisvärda cancerbehandlingar. Kommissionen kommer också att inrätta en samordningsgrupp för life science, på samma sätt som Sveriges life science-kontor i regeringskansliet, för att samordna politik och finansiering mellan olika sektorer och stödja samarbetet med viktiga aktörer, däribland industrin och medborgarna.

Ekaterina Zaharieva, kommissionär med ansvar för nystartade företag, forskning och innovation säger i en kommentar:

– Vetenskap förändrar liv, men bara om vi stöder människorna bakom den. Med denna strategi gör Europa just det – stödjer life science från laboratorium till marknad, stöder nystartade företag, påskyndar marknadstillträdet och bygger förtroende. Vi ser till att djärva idéer inte stannar i labbet, utan förbättrar livet här i Europa. Detta kommer inte bara att förbättra våra medborgares liv, utan också göra Europa till en mer attraktiv och konkurrenskraftig plats för livsvetenskapsföretag att investera, innovera och växa. 

Torsdag 3 juli 2025