Utdelning av medicin på ett av få öppna apotek i Kiev. Behoven av läkemedel i Ukraina är enorma. Samtidigt fortsätter läkemedelsföretag att leverera läkemedel till patienter i Ryssland, av humanitära skäl.
Medan alltfler internationella företag i de flesta branscher nu lämnar Ryssland stannar läkemedelsföretag kvar. Grunden för läkemedelsbolagens ställningstagande kring fortsatt verksamhet i Ryssland ligger i löftet att alltid sätta patienterna först, oavsett var i världen de bor, enligt Bengt Mattson som är sakkunnig i frågor som rör läkemedelsförsörjning på Lif.
– Den produktion som sker i Ryssland är framför allt för inhemskt bruk. Vi anser att patienter, även om de lever i en diktatur, har rätt till läkemedelsbehandling. Därför anser vi det riktigt att stanna kvar i Ryssland, säger han.
De flesta läkemedelsföretag har främst försäljningsverksamheter i Ryssland.
AstraZeneca är det enda större exemplet på läkemedelsföretag som har både forskning och utveckling, och produktionsverksamhet i Ryssland.
Donationer av läkemedel
Samtidigt som företagen fortsätter leveranser till ryska patienter finns det stor solidaritet med den krigsdrabbade befolkningen i Ukraina. Ett exempel är företaget Pfizer, som skänker alla intäkter från läkemedelsförsäljningen i Ryssland till hjälpinsatser i Ukraina.
En lista som den europeiska läkemedelsorganisationen EFPI sammanställt visar att medlemsföretagen hittills donerat 4,7 miljoner doser livsnödvändiga läkemedel och donerat mer än 28 miljoner euro till hjälpinsatser i Ukraina.
Sjukvården i Ukraina har skickat en detaljerad lista till EU med uppgifter om vilka läkemedelssubstanser som är högst prioriterade, som Life-time.se tidigare berättat om.
Det är dock inte helt enkelt att donera och föra in läkemedel i Ukraina. Lifs rekommendation till de svenska medlemsföretagen är att de primärt agerar via EU:s krismyndighet HERA.
Kliniska prövningar påverkas
Även om läkemedel är undantagna så skapar sanktionerna på produkter som behövs för läkemedelsframställning men också betalningssystem stora svårigheter. En annan svårighet rör kliniska prövningar.
Pfizer skriver i ett pressmeddelande att man inte kommer att inleda några nya kliniska prövningar i Ryssland och bolaget slutar rekrytera nya patienter i pågående kliniska prövningar. De patienter som sedan tidigare är involverade i kliniska prövningar kommer även framöver att få tillgång till nödvändiga mediciner.
Enligt Bengt Mattson är det inte ovanligt med prövningar både i Ryssland och Ukraina, men någon överblick över hur många patienter som berörs är svårt att få. Samtal förs med EU-kommissionen om hur prövningar ska kunna avslutas på ett kontrollerat sätt och om det finns möjlighet att låta ukrainska patienter som ingår i prövningarna att få fortsätta prövningarna i de länder dit de flyr.
– Vi önskar det, naturligtvis, både för att patienterna ska få fortsatt tillgång till den läkemedelsbehandling som de står på, men också för att vi ska kunna hämta ut så mycket värdefull kunskap och information som möjligt från de här kliniska prövningarna.
Vaccination för flyktingar
Den stora flyktingvågen från Ukraina till framför allt grannländerna skapar också behov av snabba vaccinationsinsatser. Före kriget var vaccinationsgraden mot covid-19 ganska låg i Ukraina, och många har även behov av vaccination mot sjukdomar som exempelvis tuberkulos och mässling. Här behövs EU-gemensamma insatser framför allt i grannländerna. Men antalet flyktingar även till Sverige stiger nu kontinuerligt, och i en överenskommelse med regionerna avsätter nu regeringen 21 miljoner kronor för att erbjuda de som anländer vaccination mot covid-19.
– Drygt en tredjedel av den ukrainska befolkningen har fått två doser vaccin. Det är av största vikt att så många som möjligt av de som kommer som flyktingar till Sverige vaccinerar sig så fort som möjligt. Regeringen avsätter därför extra medel för att stödja regionerna i utförandet, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.