Kartläggningen från Vård- och omsorgsanalys visar på stora brister vad gäller patientlagens genomslag och effekter.
– Tyvärr finns få tecken på att lagen får mer genomslag och områden där vi ser brister är tillgänglighet, delaktighet för patienten, kontinuitet och samordning, säger Sara Korlén Schalling, analytiker på Vård- och omsorganalys.
I stora stycken presenteras en nedslående bild av hur lagstiftningen inte gett önskad effekt.
Enbart rapportrubriceringarna ger kärnfulla sammanfattningar: 2017 års myndighetsrapport ”Lag utan genomslag” följs nu av ”En lag som kräver omtag”.
Den övergripande rekommendationen är också nästintill identisk med den från 2017. Vård- och omsorgsanalys vill se en samlad styrstrategi som stödjer patientlagens intentioner för att på så sätt skapa ett nödvändigt förändringstryck.
En konkret rekommendation är att ge IVO ett tydligare uppdrag för uppföljning och med möjligheter att besluta om sanktioner på både vårdgivar- och regionnivå.
– En lag gör ingen skillnad i sig om man inte samtidigt förtydligar vem som bär ansvaret för lagens efterlevnad och har en tydlig uppföljning och då närmare verksamheten än det vi kan göra med våra rapporter, säger Sara Korlén Schalling,
– Vi lyfter behovet av stärkt tillsyn och ett tydligare ansvarsutkrävande. Det måste få konsekvenser för verksamheter och regioner som inte lever upp till patentlagens skyldigheter.
Patientens ställning inte prioriterat
Vård- och omsorgsanalys pekar på att patientens ställning inte varit tillräckligt prioriterad och svaghet gällande patientens rättsliga ställningar som förklaringar till att patientlagen inte får genomslag.
De initiativ för att reformera vården i linje med patentlagens intentioner bygger på enskilda delar av lagen, konstaterar Vård- och omsorgsanalys.
– Mest konkret är omställningen till en god och nära vård med inriktningsmål för reformen som direkt korresponderar med patentlagen. Vi ser också att det tas ett stort steg för att stärka tillgängligheten genom regeringens tillgänglighetsdelegation, som också har ett stödjande uppdrag mot regionerna på ett bra sätt.
– Ett annat område är Socialstyrelsens arbete med nationell vägledning med stödmaterial för hur verksamheten kan organiseras och dimensioneras för att tillgodose patientens behov av fasta kontakter i vården, säger Sara Korlén Schalling,
Ökad kännedom en ljusglimt
Hon menar att den senaste kartläggningen ändå innehåller en del ljusglimtar.
– Vi kan se att patienter har ökad kännedom om de skyldigheter som vården har. Det finns även en tydlig förbättring av andelen patienter som får en individuell vårdplan och det gäller patienter som både har insatser från hälso- och sjukvård och kommunal omsorg. Vi tror att det hänger ihop med den nya lagstiftning som specifikt reglerar samverkan vid utskrivning från slutenvården.
En nyhet i rapporten, jämfört med tidigare kartläggningar, är en fördjupning av patientlagens nionde kapitel om rätten att välja vårdgivare.
En slutsats är att patienter generellt är positiva till valfrihet och att det bedöms som en viktig faktor för inflytande som patient.
– Men det finns även en konsekvensdel med viss risk för målkonflikter, där vi ser vissa positiva effekter i patientnöjdhet och vårdkvalitet men även att det kan leda till en mer ojämlik vård. Gruppen som gynnas mer av valfrihet är socioekonomiskt starka grupper samt patienter med enklare vårdbehov, säger Sara Korlén Schalling,
Hallengren: Vi ska noga analysera
Regeringen beslutade nyligen om en lagrådsremiss (se separat artikel) med förslag om förtydliganden av patientlagen som ett led i reformeringen av primärvården. Det handlar bland annat om ett system för val av vårdgivare genom listning, rätten till fast läkarkontakt och att patienten ska ges information om sina rättigheter.
– Svensk sjukvård behöver bli mer tillgänglig och mer samordnad. Kontinuiteten för patienterna och patienternas delaktighet behöver bli bättre. Bland annat därför genomför vi en primärvårdsreform, och vi stärker insatserna för att korta väntetider. Nu kommer vi även noga att analysera den här rapporten, säger socialminister Lena Hallengren i en kommentar.