Det tog bara tre månader tills det första delbetänkandet kom från Anna Nergårdhs utredning "Samordnad utveckling för god och nära vård". En bidragande förklaring är att utredningen utgår från förslagen i Göran Stiernstedts tidigare "Effektiv vård"
En förstärkt primärvård har i decennier varit ett huvudinslag i diskussioner om sjukvårdens framtid. Men diskussioner och förslag har fått måttligt genomslag. Andelen sjukvårdsresurser som går till primärvården är lägre i Sverige än i omvärlden. Traditionens makt är en förklaring. Landstingen har under lång tid drivit sjukhus medan ansvaret för primärvården är relativt nytt.
Anna Nergårdh hänvisar till att forskning visat att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa. Primärvården har också bäst förutsättningar att se till individers hela vårdbehov. Det är därför dit som patienter i första hand ska förväntas vända sig för en bedömning. Men på grund av bristande tillgänglighet vänder sig många i stället till sjukhusens akutmottagningar.
Styr om resurser
Sjukvårdssystemet måste reformeras, anser Anna Nergårdh. Mer resurser måste styras till primärvården och särskilt viktigt är det att förbättra vården för de patienter som har de största behoven.
I sitt delbetänkande föreslår Anna Nergårdh några omformuleringar i Hälso- och sjukvårdslagen. Bland annat föreslås en ny paragraf 3 i kap 3: "Hälso- och sjukvården ska ges nära befolkningen. Om det av kvalitets- eller effektivitetsskäl är motiverat får vården koncentreras geografiskt. Hälso- och sjukvården ska i första hand ges som öppen vård." I 5 kap, 1 paragrafen ändras punkt 5 från att vården ska "vara lätt tillgänglig" till "vara lätt tillgänglig för kontakt, bedömning och besök".
Två förändringar föreslås i Patientlagen om tillgängligheten i hälso- och sjukvården och om rätt till en medicinsk bedömning av legitimerad sjukvårdspersonal.
Bedömning inom tre dagar
Dagens vårdgaranti innebär att primärvården ska garantera kontakt samma dag en patient söker och att landstingen ska garantera ett läkarbesök inom sju dagar. Anna Nergårdh ifrågasätter om den leder till bättre tillgänglighet, en god vård på lika villkor och dessutom styr mot resurseffektivitet.
Anna Nergårdh föreslår att patienter i stället inom högst tre dagar får en medicinsk bedömning, om den inte kan göras redan när en person tar kontakt med primärvården. Denna bedömning ska göras av en läkare eller en annan legitimerad sjukvårdspersonal. Att formuleringen om garanterat läkarbesök tas bort innebär öppningar för andra legitimerade personalkategorier att göra den medicinska bedömningen.
Nästa delbetänkande från utredningen ska presenteras i juni 2018. Slutbetänkandet ska läggas fram senast den 31 mars 2019.