Socialstyrelsen rekommenderade redan i januari 2013 att vaccination mot hepatit B införs i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I statens budget för 2018 som nyligen lades fram sade regeringen nej, eller rättare sagt lämnade regeringen förslaget utan åtgärd.

Beslutet innebär att vaccination mot hepatit B för närvarande inte ska inkluderas i det allmänna nationella barnvaccinationsprogrammet och att det därmed inte är obligatoriskt för landstingen att erbjuda vaccination. Samtidigt blir det sannolikt ingen skillnad i praktiken för nyblivna föräldrar eftersom alla spädbarn i landet redan erbjuds en kostnadsfri vaccination mot hepatit B i landstingens regi. Regeringsbeslutet innebär att landstingen även fortsättningsvis själva måste finansiera vaccinationerna.

I underlag och kompletteringar från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har det framstått en osäkerhet om vaccinationerna är kostnadseffektiva eller ej. Trots denna osäkerhet om hälsoekonomin ansåg Socialstyrelsen att vaccination mot hepatit B uppfyller grundkraven i smittskyddslagen. Efter att Folkhälsomyndigheten i juli 2015 övertagit det nationella ansvaret för vaccinationsprogrammen fick myndigheten regeringens uppdrag att uppdatera den samhällsekonomiska analysen av Socialstyrelsens rekommendation.

David Hakula är politiskt sakkunnig på socialdepartementet.

Regeringens skäl att lämna förslaget utan åtgärd grundas på ekonomin.

– Socialstyrelsen visade inte i sitt underlag att vaccination kan förväntas vara samhällsekonomiskt kostnadseffektivt. Och det framkom inget nytt i Folkhälsomyndighetens analys. Tre kriterier i smittskyddslagen ska uppfyllas; ett vaccin ska effektivt hindra spridning av smittsamma sjukdomar i befolkningen, vara samhällsekonomiskt kostnadseffektivt samt vara hållbart från etiska och humanitära utgångspunkter. Uppfylls inte alla tre kriterier ska ett vaccin inte omfattas av ett nationellt program, säger David Hakula, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.

Anders Tegnell är avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Särskilda riskgrupper

Vid sidan av det allmänna barnvaccinationsprogrammet finns särskilda nationella vaccinationsprogram som är inriktade mot riskgrupper. I april 2016 föreslog Folkhälsomyndigheten att det bland annat skulle införas ett särskilt vaccinationsprogram mot hepatit B för två riskgrupper: män som har sex med män och personer som injicerar droger.

Förslaget kopplades till att vaccin mot hepatit B skulle tas med i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Regeringens nej till det förslaget påverkar även förslaget om ett särskilt nationellt program för riskgrupper, tror Anders Tegnell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

– Ja, vi får nu fundera på hur vi ska gå vidare med frågan. Under tiden gäller våra tidigare rekommendationer, säger han.

I sina rekommendationer listar Folkhälsomyndigheten grupper av personer som av olika skäl har anledning att vaccinera sig mot hepatit B. Dessa rekommendationer, som riktas till landstingens smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal, är inte obligatoriska att tillämpa för landstingen till skillnad mot nationella vaccinationsprogram.

Utöver de två grupper som omfattas i förslaget till ett nationellt särskilt vaccinationsprogram nämns personer med kronisk hepatit C eller hiv, njursjuka, sexpartner och familjemedlemmar till personer med hepatit B, samt barn från länder där hepatit B är vanligt. Utöver det personer i sjukvårdsyrken, polisen och kriminalvården som kan ha kontakt med smittförande personer.