Roger Molin, analytiker på SKL.

I den nya rapporten Hälso- och sjukvården år 2035 ger Roger Molin två framtidsbilder av hälso- och sjukvården om 20 år. Båda är positivt inriktade och förutsätter att vården klarat av att hantera flera svåra problem. Den första bilden handlar om att digital teknik hjälper den enskilde till bättre hälsa och sundare levnadsvanor, samt hjälper personer med kroniska sjukdomar till att hantera sjukdomen och undvika komplikationer. Den andra framtidsbilden är att vården ges i högre utsträckning i hemmet än på sjukhus med digital hjälp.

Ny teknik väntar

– När samhället tar stora språng är det nästan alltid förenat med ett teknikskifte. Så var det för sjukvården under 90-talet när man kraftigt minskade antalet vårdplatser och antalet akutsjukhus. Genom exempelvis ny teknik och skonsammare polikliniska operationsmetoder som gav kortare vårdtider kunde vården göra mer med väsentligt mindre resurser. Nu är vi i ett läge där ny teknik står och väntar och har ännu inte fått större genomslag i vården. Min förhoppning är att teknikskiftet till mer digitalisering ska kunna innebära en väsentlig effektivisering av sjukvården, säger Roger Molin.

I en intervju för LIFe-time.se i förra veckan pekade sjukvårdsminister Gabriel Wikström på att sjukvården står inför en "gigantisk utmaning" när ett förändrat sjukdomspanorama med alltfler kroniskt sjuka ställer krav på en omställning av hela hälso- och sjukvårdssystemet. Roger Molin delar den bilden, även om han hellre pratar om problem än om utmaningar.

– Jag tror att man underskattar de problem vi står inför när man alltid beskriver dem som utmaningar. Och vi har en del riktigt svåra problem att lösa. Alltfler blir allt äldre och fler lever längre med kroniska sjukdomar. Samtidigt måste vi bryta kostnadsutvecklingen inom sjukvården som inte kan fortsätta som den hittills gjort. Kostnaderna har varje år de senaste decennierna ökat med mer än vad som kan hänföras till demografin. Samhället skulle aldrig klara de skattehöjningar som krävs om vi inte kan effektivisera vården, säger Roger Molin.

Samordning saknas

I dag är e-hälsa och vårdens digitalisering på allas läppar är det ganska tydligt att Sverige är i begynnelsen av teknikskiftet. Det råder knappast någon brist på idéer och nya digitala verktyg för vården eller för den enskilde presenteras nästan dagligen. Det ena digitala pilotprojektet efter det andra genomförs. Samtidigt framstår det som att allt detta sker utan någon större samordning. Nyligen lade regeringen och SKL fram en vision kring att Sverige ska vara världsbäst på e-hälsa år 2025. Roger Molin menar dock att visionen måste kompletteras och utvecklas.

– Det är viktigt att man har ett mål med digitaliseringen. Därför föreslår jag i min framtidsbild att man främst använder digitalisering för två syften. Det ena är prevention, att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Det andra är att systematiskt se till att de som drabbas av kroniska sjukdomar ska få precis de insatser som behövs för att minska risken för komplikationer.

Färre vårdplatser

Ett välkänt problem är att hälso- och sjukvården fortfarande sitter fast i en struktur där tyngden och de största kostnaderna finns på stora sjukhus och akutsjukvård. Det är något som av nödvändighet måste förändras, menar Roger Molin.

Tidigare tekniksprång har medfört en halvering av antalet vårdplatser till dagens omkring 25 000 vårdplatser. När sjukdomspanoramat alltmer domineras av kroniska sjukdomar står vården inför en framtid där färre vårdplatser och färre sjukhus kommer att behövas. Denna förändring blir inte enkel, menar Roger Molin. För samtidigt präglas sjukvårdsdebatten snarare av krav på fler vårdplatser. Något som kan förklaras av betydande strukturella brister inom framför allt omhändertagande och vård av äldre personer, som innebär ständiga återinläggningar på sjukhus.

– Digitaliseringen kommer åtminstone till en början stöka till det. Många yrkesgrupper kommer få helt andra roller när vården i större utsträckning kommer att äga rum inom ramen för vardagslivet och inte på vårdinrättningar. Denna strukturomvandling blir inte helt enkel, men den är nödvändig om sjukvården ska kunna bryta kostnadsutvecklingen, säger Roger Molin.

En förutsättning för hans framtidsspaning är också att Sverige genomfört den föreslagna regionindelningen där sex jämnstarka regioner ersatt dagens 21 landsting.

– Regionfrågan rymmer ett stort mått av utvecklingskraft, både i regionala utvecklingsfrågor där vi kan få en bättre och mer spridd tillväxt i hela landet, men också för hälso- och sjukvården. Med så mycket större planeringsområden har man bättre förutsättningar att få till en fungerande struktur, och bättre förutsättningar att klara de tunga investeringar som krävs, inte minst på IT-området, säger Roger Molin.