Från vänster moderatorn Ingrid Heath, Anna-Kaija Grönblad, Malin Parkler och Charlie Grafström.
När myndigheten Vårdanalys på regeringens uppdrag utvärderade ordnat införande av läkemedel var en av slutsatserna att det brister i uppföljningen av användningen. En bättre uppföljning är en förutsättning för att göra tillgången till nya läkemedel mer jämlik för patienter i hela landet.
När Malin Parkler, vd för Pfizer AB, fick en fråga om ordnat införande för några år sedan svarade hon att det var som aprilväder; att man inte har en aning om det bli hagel, regn eller sol. Men nu har det gått en tid och det finns mer information:
– Och det fungerar fläckvis. Dialogen mellan alla parter har blivit bättre, det finns en ökad vilja till diskussion. Det finns öar som fungerar och många som vill att det ska fungera. Trepartsöverläggningarna börjar hitta sin form liksom horizon scanning. Men jag saknar helhetsperspektivet, sade hon på Samverkansdagen som nyligen arrangerades av Dagens Medicin Agenda.
Ett exempel där potentialen inte tas tillvara av vården är horizon scanning som är en spaning framåt om vilka läkemedel som kommer framöver.
– Horizon scanning ger stora möjligheter att tidigt fundera över var Sverige behöver ta snabba beslut om vilka läkemedel vi vill att våra medborgare ska få ta del av. Prioriteringar kan göras tidigt och man har tid att fundera över budget och strukturer så att användningen kan bli så bra som möjligt. Det gäller i hög grad kommande nya behandlingar och diagnostik. För mig är ordnat införande mycket större än en diskussion bara om priset. Priset är en viktig faktor men inte den enda för att man ska få en budget i balans, sade Malin Parkler.
Kan minska ojämlik vård
Charlie Grafström är market access-chef på Roche. Han bedömning var att arbetet med att strukturera ordnat införande inleddes bra men att stafettpinnen sedan tappades. Ordnat införande är ett verktyg för att minska ojämlikheter i vården. I dag fattar olika enheter olika beslut som påverkar om patienter i slutändan får ett läkemedel eller inte.
– Sverige har ett gott rykte internationellt, men det kan försämras om processerna inte blir mer tydliga, transparenta och förutsägbara. Med otydlighet ökar risknivån och vi företag jämför riskerna i olika länder. Det kan påverka hur vi lanserar våra nya läkemedel. Det är viktigt med stabilitet på hög nivå så vi kan inte bara diskutera hur vi introducerar läkemedel på landstings- eller kliniknivå.
Han menade att alla parter har ett ansvar för att skapa tydlighet och stabilitet i processerna. I dag finns en tydlighet i godkännandet av nya läkemedel i Europa, och kanske vore det bra med en europeisk nivå för utvärdering av läkemedel i användning, exempelvis via det europeiska myndighetssamarbetet inom hälsoekonomi, EUnetHTA, ansåg Charlie Grafström.
Långsam väg för kolesterolläkemedel
Som vd för Sanofi Sverige har Anna-Kaija Grönblad erfarenhet av ordnat införande i praktiken. Hennes företag har introducerat ett läkemedel med en ny mekanism för att påverka förhöjda blodfetter, en så kallad PCSK9-hämmare. Läkemedlet är avsett att användas när effekten av andra behandlingar inte sänker skadligt kolesterol tillräckligt mycket. Om det finns knappt en miljon svenskar som behandlas med de vanliga blodfettsänkarna så är målgruppen för de nya medlen något tusental.
– Ett år efter beslut och rekommendation för PCSK9-hämmare är det cirka 400 av de 1 600 patienter som TLV har identifierat, som får en sådan behandling. De regionala skillnaderna är stora. I Skåne och Dalarna använder man de nya läkemedlen, medan färre patienter får dem i andra landsting. Jag kunde önska att NT-rådet tog ett större ansvar för att se till att rekommendationen införs i landstingen. Det är för mycket fokus på pris och mindre på införande.
Hon pekade på en risk att huvudkontoren utomlands för läkemedelsföretagen får en uppfattning om att Sverige har ett krångligt system och att man därför kanske avvaktar med introduktioner.
Pris efter värde
Seminariets moderator Ingrid Heath stack ut hakan och påstod att industrin vill ta betalt så mycket det går.
– Fast det är myndigheterna som sätter priset i Sverige efter en dialog. Vi har en modell där priset sätts utifrån det värde ett läkemedel har när det används, sade Malin Parkler.
Charlie Grafström tillade att deras mål är att patienter får deras läkemedel – annars kan företagen inte investera i nya läkemedel.
– Det är viktigt att koppla priset till det värde våra läkemedel tillför patienter och samhället. Och vi har de tre principerna om människovärde, solidaritet och kostnadseffektivitet att förhålla oss till. Priset vi har förhåller sig till priser som accepteras i andra länder. Som företag måste vi möta betalningsviljan i varje enskilt land, sade han.
Då är det frågan om det finns en förståelse i läkemedelssystemet för företagens önskemål om pris som möjliggör kommande investeringar.
– Både ja och nej. Det är inte enkelt att förklara processen som leder fram till ett pris. Det kan också finnas en rädsla för kostnader. Listpriset för PCSK9-hämmarna är 45 000 per år för en patient, och om man ser det i ljuset av att 900 000 patienter får statiner kan man bli orolig i landstingen. Men ser vi på det förhandlade priset och vilka patienter som omfattas så är det rätt patientgrupp till rätt pris i det hälsoekonomiska perspektivet, sade Anna-Kaija Grönblad.
Malin Parkler påminde om att företagen länge har arbetat för en värdebaserad prissättning. Då behövs också en uppföljning som säkerställer värdet på användningen, men företagen har länge mött ett bristande intresse från vården. Innan en ordnad uppföljning kan fungera måste flera frågor om hälsodata lösas.
En ordnad uppföljning ger dessutom bättre förutsättningar för en mer jämlik vård.
– Jämlik vård för mig är att rätt patient får rätt läkemedel. Vi når inte det slutmålet ett friskare liv för patienterna utan en bättre uppföljning, sade Malin Parkler.