Tanken är att det ska tjäna som inspiration för att reformera finansiering och uppbyggnad av svensk hälso- och sjukvård utan att kopiera de exempel som utvärderats – Japan, Nederländerna och Schweiz – rakt av.
– I det sammanhanget har Sverige mycket att lära av Japan, Nederländerna och Schweiz. De lär alla ut att högkvalitativ vård och betydligt högre tillgänglighet än i Sverige kan komma av att privata obligatoriska vårdförsäkringar införs som ersättning eller komplement till dagens system, säger forskaren Nima Sanandaji, som är ansvarig för rapporterna.
Han ser klassperspektivet som särskilt intressant och menar att det finns en mytbildning kring försäkrings- och privatbaserade vårdmodeller att enbart rika gynnas.
– Tvärtom skapas högre tillgänglighet för allmänheten, jämfört med Sveriges modell med ransonerad vård som i teorin är solidarisk men där högutbildade har betydligt enklare att navigera i vårdapparatens byråkrati och få bästa hjälp. Vi vill med vårt projekt visa fördelen med privata vårdförsäkringar, och hur de kan kombineras med universell tillgång och högkvalitativ vård för personer med lägre inkomster.
Obligatoriska privata försäkringar
Fram till 2006 byggde nederländsk vård på offentliga socialförsäkringar med privata försäkringar som komplement.
Det nya systemet har som grund obligatoriska, privata försäkringar och med särskilda sjukförsäkringsbidrag – reglerade genom anställning – som komplement. Mer än 80 procent av invånarna har dessutom egna vårdförsäkringar som ytterligare komplement som täcker kostnader för bland annat tandvård och fysioterapi.
Statens roll har i huvudsak förändrats från att ha varit vårdfinansiär till att reglera modellen med privata försäkringar, konstaterar Timbro och ECEPR.
Tankesmedjorna pekar på att systemet bygger på solidarisk finansiering där offentliga medel används för resurssvaga gruppers vård. Försäkringsbolagen har inte heller rätt att neka enskilda kunder eller sätta premienivåer utifrån individuella hälsofaktorer.
Det finns också en utjämningsmekanism med en fond där pengar slussas över till försäkringsbolag med högre andel av kunder i behov av mycket vård.
Medborgare väljer själv
– Det mest tilltalande är egenmakten för medborgarna. I Nederländerna kan medborgarna välja mellan olika försäkringsgivare och har konsumentmakt. Det är en klar fördel att ha en egen försäkring, jämfört med att lovas vård av en offentlig sektor vars finanser är under stor press, säger Nima Sanandaji,
Att vårdmarknaden till 90 procent domineras av fyra stora företag ser han inte som någon nackdel.
– Det är lite som banksektorn i det att inträdesbarriären är hög för företag. Inträdesbarriären är hög eftersom staten strikt reglerar systemet, för att få ut hög kvalitet och ha priskontroll, samt även för att skapa en solidarisk fördelningsmekanism. På marknader med denna form av reglering, och stordriftsfördelar, finns ofta ett fåtal stora aktörer, säger Nima Sanandaji
På vårdgivarsidan domineras primärvården av fristående allmänläkare som ofta samverkar i grupp med kollegor och bildar kliniker tillsammans. Bland sjukhusen finns främst privata enheter med icke-vinstdrivande organisationer som huvudmän.
Timbrorapporten lyfter fram fyra fördelar med den nederländska modellen:
- Effektiv vård. Nederländerna har något lägre kostnader för vård än Sverige men ändå bättre tillgänglighet för exempelvis läkarkontakter.
- Ökad egenmakt. En egen försäkring ger trygghet och inflytande på en marknad där försäkringsbolag och vårdföretag konkurrerar om pris och kvalitet.
- Kortare väntetider för operationer.
- Något högre vårdkvalitet enligt internationella jämförelser.
– Vården är betydligt mera tillgänglig i Nederländerna, där varje invånare besöker läkare tre gånger så ofta per år som i Sverige, medan vårdens kostnader faktiskt är något lägre som andel av den samlade ekonomin, summerar Nima Sanandaji.