Paneldiskussion på cancerkonferensen som hölls vid Karolinska Institutet.

Cancer är en av de allra vanligaste dödsorsakerna i Europa. EU-länderna står för en tiondel av världens befolkning men en fjärdedel av alla cancerfall.  Utan krafttag kommer antalet EU-medborgare som dör till följd av cancer att öka med mer än 24 procent fram till 2035, konstaterade EU-kommissionen i samband med att EU:s cancerplan lanserades för i dagarna två år sedan. Planen bygger på fyra delar; förebyggande åtgärder, tidig upptäckt, diagnos och behandling samt livskvaliteten för den som drabbas av cancer.

Sverige ett föredöme

Det finns skillnader mellan medlemsländerna, inte minst när det gäller förebyggande åtgärder, konstaterade John F. Ryan, chef för EU-kommissionens direktorat för hälsa- och livsmedelssäkerhet, som lyfte Sverige som ett föredöme. Sverige har bland den lägsta dödligheten i cancer i Europa och den lägsta förekomsten av rökning, påpekade han och lyfte också den svenska satsningen på att utrota livmoderhalscancer genom HPV-vaccinationer.

Den ojämlika cancervården var också temat för den högnivåkonferens som det svenska EU-ordförandeskapet arrangerade dagen efter.

Inspirerade av det amerikanska initiativet US Cancer Moonshot har en rad forskare tittat på vad som krävs för cancerforskningen i Europa. Lancet-publikationen European groundshot, är tänkt att vara en evidensdriven, patientcentrerad roadmap för cancerforskningen i Europa, till stöd för EU:s cancerplan och EU:s forskningsprogram.

– Forskning är inte en lyx, utan en nödvändig och väsentlig del av modern europeisk cancervård. Det är ett budskap som måste få genomslag, sade Mark Lawler, professor i digital hälsa vid Queen’s University i Belfast och en talarna på konferensen.

Behövs balans i forskningen

Det behövs mer satsningar på forskning, en bredare forskningsportfölj som fokuserar på alla stadier av cancersjukdomar, från förebyggande åtgärder till tidig diagnos och överlevnad, och som tittar på alla cancerformer och hur olika cancerformer slår. Det måste också bli en balans i forskningen, enligt Mark Lawler, som tycker att mer forskning borde fokuseras kring kirurgi och strålning än vad som görs idag. De behandlingsmetoderna räddar betydligt fler patienter än precisionsmedicin för tillfället, påpekade han.

Ett annat problem är att satsningarna på olika forskningsområden inte motsvarar den faktiska omfattningen av sjukdomen. Lungcancer till exempel, står för 21 procent av sjukdomsbördan i Europa men bara 4 procent av forskningen handlar om lungcancer, påpekade han.

Ge patienterna röst

Liksom flera andra talare under konferensen, som arrangerades av Cancerfonden, Barncancerfonden, Nätverket mot Cancer, Lungcancerföreningen, Vision Zero Cancer, Testbed Sweden och Lif – de forsknde läkemedelsföretagen, lyfte Mark Lawler också patientperspektivet i forskningen.

Han pratade om vikten av att forska på vad det innebär att överleva sin cancer, och att ge dessa patienter en röst.

– Det finns 20 miljoner européer som överlevt en cancerdiagnos. Gör vi tillräckligt för dessa medborgare? Jag tycker inte det.

Sista ordet fick Mike Morrisey, ordförande för patientorganisationen European Cancer Organisation:

– Låt detta bli ett momentum. EU:s cancerplan är något vi patientorganisationer har önskat oss länge. Nu är den här. Nu har vi ett ansvar att se till att planen blir verklighet.

Läs även andra artiklar om läget inom cancerområdet som publiceras under veckan: