Anders Johansson ny statsepidemiolog

Anders Johansson, som senast kommer från en tjänst som professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet samt medicinsk chef och hygienöverläkare i region Västerbotten, har av Folkhälsomyndigheten utsetts till ny statsepidemiolog och avdelningschef. Anders Johansson har bland annat arbetat inom frågor som antibiotikaresistens, vaccinskydd och biologisk beredskap. Han har också varit sakkunnig för flera centrala myndigheter och haft ledande roller inom krisledning i både regionala och nationella organisationer. Han tillträder tjänsten som chef för Avdelningen för smittskydd och beredskap med uppdrag som statsepidemiolog den 1 oktober.

Torsdag 7 maj 2026

Tillgång ska säkras till östrogenläkemedel

Regeringen ger i uppdrag åt Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att analysera möjligheterna att stärka tillgången till östrogenläkemedel utifrån den långvariga brist som i dag råder. Läkemedelsverket ska bland annat analysera möjligheten att en nationell aktör ska producera lagerberedningar av transdermala formuleringar av östrogenläkemedel och om så är möjligt även förbereda för en process för en sådan hantering. Myndigheten ska även undersöka om det finns centrala funktioner inom EU som kan vidta åtgärder för att säkerställa tillgången till dessa läkemedel, exempelvis i form av inköp.

TLV ska analysera behovet av ytterligare information om regelverket för hur läkemedelsföretag kan ansöka om att ingå, kvarstå eller söka på nytt om att ingå i läkemedelsförmånen. Myndigheterna ska tillsammans också undersöka möjligheten att främja en ökning av antal företag som innehar försäljningstillstånd för transdermala östrogenläkemedel samt väljer att marknadsföra sitt läkemedel i Sverige. De ska också undersöka möjligheten att främja parallellhandel av dessa produkter.

Torsdag 7 maj 2026

Ny prognos kring läkemedelsförsäljning

Socialstyrelsen har publicerat en ny uppdaterad prognos för läkemedelsförsäljningen fram till 2028. Jämfört med höstprognosen 2025 har årets vårprognos justerats ned för 2026 och 2027, och uppjusterats för 2028. Kostnaderna för läkemedel och handelsvaror inom förmånerna förväntas öka från 40,1 miljarder kronor 2025 till 47,3 miljarder kronor 2029, en ökning på 18 procent. Kostnadsökningen drivs främst av att det tillkommit fler nya läkemedel för bland annat ovanliga sjukdomar inom förmånerna, och av att antalet patienter som behandlas med relativt dyra läkemedel inom områdena diabetesläkemedel och biologiska läkemedel för inflammatoriska sjukdomar förväntas fortsätta öka.

De prognostiserade kostnaderna är enligt analysen förenade med vissa osäkerhetsfaktorer, som patentutgångar, nya läkemedel och indikationsutvidgningar i förmånerna samt omvärldsfaktorer som det ändrade högkostnadsskyddet och andra möjliga förändringar av regelverket. Regionernas kostnader för rekvisitionsläkemedel förväntas öka från 14,1 miljarder kronor 2025 till 17,1 miljarder kronor 2029, en ökning med 22 procent.

Onsdag 29 april 2026

Lagförslag om receptfritt till riksdagen

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag om att införa en ny kategori läkemedel: receptfria läkemedel med krav på särskild rådgivning. Förslagen innebär att fler läkemedel kan klassificeras som receptfria under förutsättning att en farmaceut lämnar särskild rådgivning vid försäljningen. De läkemedel som kan bli aktuella är de där rådgivning bedöms nödvändig för att säkerställa patientsäkerheten, säkerheten för djur eller den som administrerar läkemedlet, eller för att minska risken för negativa effekter på folkhälsan eller djurhälsan, särskilt utveckling av läkemedelsresistens. Regeringen föreslår bland annat att Läkemedelsverket, efter ansökan, ska kunna besluta att ett läkemedel ska vara receptfritt med krav på särskild rådgivning. Öppenvårdsapoteken ska vara skyldiga att tillhandahålla rådgivning vid försäljning av sådana läkemedel. Receptfria läkemedel med krav på särskild rådgivning ska inte få säljas genom apoteksombud. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.

Onsdag 29 april 2026

Stabil tillgång på läkemedel trots kriget

Läkemedelsverket ser i dagsläget inga störningar i tillgången till läkemedel i Sverige kopplade till kriget i Mellanöstern. Myndigheten stärker sin beredskap och samverkan med näringsliv och myndigheter genom Aktörsgemensamt dialogmöte för läkemedelstillgänglighet (ADL). Bedömningen är att vi befinner oss i ett normalläge. Det finns en risk för ökad påverkan på längre sikt, bland annat till följd av högre transportkostnader, energipriser och störningar i globala leveranskedjor. Men Läkemedelsverket följer utvecklingen, och för en löpande dialog med bransch och andra aktörer genom bland annat Aktörsgemensamt dialogmöte för läkemedelstillgänglighet (ADL). Myndighetens omvärldsbevakning sker i nära dialog med företag, andra myndigheter samt genom europeiska och nordiska samarbeten. Inom EU är bilden samstämmig: tillgången till läkemedel är i nuläget stabil, även om enstaka leveransförseningar har rapporterats.

Torsdag 23 april 2026