Stiftelse anslår 1,6 miljarder

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter ytterligare medel till patientnära, klinisk forskning. Satsningen kommer bland annat att förstärka forskningen vid de fyra Wallenberg centrum för molekylär medicin som finns i Göteborg, Lund, Linköping, Umeå samt vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Inom ramen för satsningen ryms stöd till ett 80-tal Clinical Fellows – läkare som får möjlighet att både jobba kliniskt och forska. Det är en gemensam satsning där de ingående universiteten och regionerna kopplade till Wallenberg centrum för molekylär medicin, WCMM, samt Karolinska Institutet och Uppsala universitet medfinansierar forskningsdelen i läkarnas tjänster. Knappt häften av den totala satsningen läggs också på samverkansprojekt mellan yngre kliniker och prekliniker samt till så kallade NEST-projekt mellan forskare inom klinisk medicin och forskare inom AI och molekylär tekniker. NEST står för: Novelty, Excellence, Synergy and Team.

Torsdag 2 april 2026

Fler får god behandling mot hjärtsvikt

En allt större andel av patienter med hjärtsvikt får en kombination av fyra läkemedel som visats förbättra prognos och rekommenderas i riktlinjer. Det finns dock fortsatt utrymme att förbättra följsamhet till hjärtsviktsbehandling, vilket verkar kopplat till lägre risk för sjukhusinläggning för hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i European Heart Journal. Studien omfattar 35 215 personer med hjärtsvikt (HFrEF) som registrerats i det nationella kvalitetsregistret för hjärtsvikt, RiksSvikt, mellan 2016 och 2023. De fyra läkemedelsklasserna betablockerare, ACE-hämmare/ARB eller ARNI, MRA, och SGLT2-hämmare har visats förbättra prognos och rekommenderas för alla patienter med HFrEF. Sex av tio patienter använde alla fyra läkemedel, vilket är en tydlig ökning.

Torsdag 2 april 2026

Tidigare vård kopplas till postcovid

Kvinnor som ofta sökte vård för återkommande symtom före pandemin hade större sannolikhet att senare få diagnosen postcovid. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet. En av delstudierna i avhandlingen omfattar drygt 200 000 svenska kvinnor. Forskarna analyserade deras kvinnornas besök i primärvården under åren före pandemin och jämförde med vilka som senare fick diagnoser som postcovid, långvarig trötthet efter virusinfektion eller utmattningssyndrom. De analyserade vårdbesöken före pandemin gällde symtom som trötthet, smärta, yrsel eller andra kroppsliga besvär där någon tydlig diagnos inte alltid kunde fastställas vid besöket. Ju fler sådana vårdbesök kvinnorna hade före pandemin, desto större var sannolikheten att senare få någon av diagnoserna. Kvinnor mer fler än åtta sådana vårdbesök före pandemin hade mer än fem gånger så stor sannolikhet att senare få diagnosen postcovid eller utmattningssyndrom jämfört med kvinnor utan sådana besök.

Torsdag 19 mars 2026

Stora brister i vård för barn med ADHD och autism

Barn och unga med adhd och autism får inte likvärdig vård i Sverige. En ny nationell utvärdering visar stora brister i den vård som ges men även skillnader mellan regioner och kommuner – trots tydliga nationella riktlinjer. För första gången har Socialstyrelsen utvärderat hur de nationella riktlinjerna för vård vid adhd och autism följs och de regionala skillnaderna är stora. Inom primärvården och elevhälsan går dessutom införandet av riktlinjerna trögt, endast drygt hälften av vårdcentralerna har påbörjat arbetet. För kommunala verksamheter är andelen ännu lägre, vilket innebär att barn riskerar att inte få det och de insatser som gör mest nytta. Tidiga insatser är avgörande för barns utveckling, skolgång och psykiska hälsa. Trots detta visar utvärderingen att endast knappt hälften av barn och unga - med problem som kan tyda på adhd eller autism - får insatser innan de får en diagnos. Denna andel har varit oförändrad mellan 2015 och 2023.

Torsdag 19 mars 2026

Många förslag om förenklingar

Läkemedelsverket har inom ramen för sitt regeringsuppdrag att stärka och påskynda förenklingsarbetet tagit emot 201 förslag från företag och organisationer. Efter en första analys står det klart att myndigheten kommer att arbeta vidare med merparten av förslagen, skriver myndigheten i en rapport till regeringen. Av de 201 inkomna förslagen är det i nuläget endast 16 som myndigheten inte avser att arbeta vidare med. 28 förslag har bedömts hanteras inom ramen för pågående projekt eller andra regeringsuppdrag. 129 förslag planeras att tas vidare inom myndighetens verksamhetsplanering för 2026 och framåt. Flera förslag rör förbättrad vägledning, utbildning och information inklusive utveckling av myndighetens webbplats och e-tjänster. Förenklingar inom dessa områden bedöms kunna få bred effekt för företag genom att underlätta kontakten med myndigheten och minska administrativa hinder. Andra förslag rör mer branschspecifika frågor, exempelvis märkning av läkemedel. Åtgärder kopplat till dessa frågor kommer sannolikt att få störst effekt för företag inom läkemedelssektorn. Läkemedelsverket kommer i det fortsatta arbetet att analysera effekterna av vidtagna och planerade åtgärder och följa upp hur förenklingarna kan påverka företagens villkor.

Torsdag 12 mars 2026