Ny prognos kring läkemedelsförsäljning

Socialstyrelsen har publicerat en ny uppdaterad prognos för läkemedelsförsäljningen fram till 2028. Jämfört med höstprognosen 2025 har årets vårprognos justerats ned för 2026 och 2027, och uppjusterats för 2028. Kostnaderna för läkemedel och handelsvaror inom förmånerna förväntas öka från 40,1 miljarder kronor 2025 till 47,3 miljarder kronor 2029, en ökning på 18 procent. Kostnadsökningen drivs främst av att det tillkommit fler nya läkemedel för bland annat ovanliga sjukdomar inom förmånerna, och av att antalet patienter som behandlas med relativt dyra läkemedel inom områdena diabetesläkemedel och biologiska läkemedel för inflammatoriska sjukdomar förväntas fortsätta öka.

De prognostiserade kostnaderna är enligt analysen förenade med vissa osäkerhetsfaktorer, som patentutgångar, nya läkemedel och indikationsutvidgningar i förmånerna samt omvärldsfaktorer som det ändrade högkostnadsskyddet och andra möjliga förändringar av regelverket. Regionernas kostnader för rekvisitionsläkemedel förväntas öka från 14,1 miljarder kronor 2025 till 17,1 miljarder kronor 2029, en ökning med 22 procent.

Onsdag 29 april 2026

Lagförslag om receptfritt till riksdagen

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag om att införa en ny kategori läkemedel: receptfria läkemedel med krav på särskild rådgivning. Förslagen innebär att fler läkemedel kan klassificeras som receptfria under förutsättning att en farmaceut lämnar särskild rådgivning vid försäljningen. De läkemedel som kan bli aktuella är de där rådgivning bedöms nödvändig för att säkerställa patientsäkerheten, säkerheten för djur eller den som administrerar läkemedlet, eller för att minska risken för negativa effekter på folkhälsan eller djurhälsan, särskilt utveckling av läkemedelsresistens. Regeringen föreslår bland annat att Läkemedelsverket, efter ansökan, ska kunna besluta att ett läkemedel ska vara receptfritt med krav på särskild rådgivning. Öppenvårdsapoteken ska vara skyldiga att tillhandahålla rådgivning vid försäljning av sådana läkemedel. Receptfria läkemedel med krav på särskild rådgivning ska inte få säljas genom apoteksombud. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.

Onsdag 29 april 2026

Stabil tillgång på läkemedel trots kriget

Läkemedelsverket ser i dagsläget inga störningar i tillgången till läkemedel i Sverige kopplade till kriget i Mellanöstern. Myndigheten stärker sin beredskap och samverkan med näringsliv och myndigheter genom Aktörsgemensamt dialogmöte för läkemedelstillgänglighet (ADL). Bedömningen är att vi befinner oss i ett normalläge. Det finns en risk för ökad påverkan på längre sikt, bland annat till följd av högre transportkostnader, energipriser och störningar i globala leveranskedjor. Men Läkemedelsverket följer utvecklingen, och för en löpande dialog med bransch och andra aktörer genom bland annat Aktörsgemensamt dialogmöte för läkemedelstillgänglighet (ADL). Myndighetens omvärldsbevakning sker i nära dialog med företag, andra myndigheter samt genom europeiska och nordiska samarbeten. Inom EU är bilden samstämmig: tillgången till läkemedel är i nuläget stabil, även om enstaka leveransförseningar har rapporterats.

Torsdag 23 april 2026

Avloppsvattendirektivets konsekvenser analyseras

Regeringen uppdrar åt TLV och Läkemedelsverket att tillsammans analysera och bedöma konsekvenserna för läkemedel och i tillämpliga delar för kosmetiska produkter, av att avloppsvattendirektivets bestämmelser om ett utökat producentansvar genomförs i Sverige. Myndigheterna ska bland annat analysera om, och i så fall hur, tillgången till läkemedel inom samtliga segment på läkemedelsmarknaden kan komma att påverkas, analysera om, och i så fall hur, patienter kan komma att påverkas av att det införs ett utökat producentansvar, analysera om, och i så fall hur, tillgången till antibiotika kan påverkas, och analysera vilka konsekvenser införandet av producentansvaret kan komma att få för läkemedelsförmånerna exempelvis vad gäller takpriser- och tillgången till läkemedel. Läkemedelsverket ska även bedöma hur kostnaden för det utökade producentansvaret kan komma att fördelas mellan läkemedels- och kosmetikaindustrin. TLV ska samordna uppdraget och senast den 16 november 2026, tillsammans med Läkemedelsverket, redovisa sin analys till Regeringskansliet. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2027.

Torsdag 23 april 2026

Socioekonomiska skillnader vid behandling för klimakteriebesvär

Användningen av hormonbehandling vid klimakteriebesvär har ökat i Sverige. Samtidigt visar ny statistik att tillgången till behandling skiljer sig mycket åt mellan olika socioekonomiska områden. Nu presenteras också slutversionen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för klimakteriebesvär, med målet att stärka kunskapen och få en mer jämlik vård. Ny statistik om läkemedel visar att användningen av systemiskt verkande östrogener, ofta i form av menopausal hormonell behandling (MHT), har ökat de senaste åren. Andelen kvinnor över 45 år som hämtar ut läkemedel från denna grupp ökade från 5,1 procent år 2021, till 8,4 procent år 2025.

Statistiken för 2025 visar stora skillnader mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. I områden med stora socioekonomiska utmaningar hämtade 3,2 procent av kvinnorna ut hormonbehandling. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var motsvarande andel 12,1 procent. Kunskapen om klimakteriet och behandlingsalternativ varierar både hos  patienter och inom hälso- och sjukvården. Många kvinnor är oförberedda på symtomen, vilket kan leda till att besvär inte uppmärksammas eller behandlas på rätt sätt. De nya nationella riktlinjerna lyfter primärvårdens centrala roll i att tidigt identifiera och behandla klimakteriebesvär för att förebygga mer omfattande hälsoproblem.

Torsdag 16 april 2026