Initiativ för att effektivisera vården

Regeringen tar via nya myndighetsuppdrag steg för att minska vård som saknar patientnytta, tydliggöra ansvar mellan myndigheter och stärka statens granskning av vårdens effektivitet. Målet är att resurser ska användas där de gör störst nytta för patienter och samhälle. Socialstyrelsen får i uppdrag att stärka implementeringen av myndighetens stöd för utmönstring av vård som saknar patientnytta. Uppdraget bygger vidare på Socialstyrelsens arbete och rapport om utmönstring och ska göra det möjligt för fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, tandvården och den kommunala vården att initiera arbete med Kloka Kliniska Val eller liknande arbetssätt. Samtidigt får Statskontoret i uppdrag att analysera om myndighetsstrukturen inom tillsyn, analys och utvärdering av vård och omsorg är ändamålsenlig och effektiv. Analysen ska identifiera överlappande ansvarsområden, otydlig ansvarsfördelning och ineffektivt resursutnyttjande samt vid behov föreslå förändringar. Regeringen har även beslutat att ändra Myndigheten för vård- och omsorgsanalys instruktion för att förtydliga effektivitetsgranskningen av statliga åtaganden inom vård och omsorg. Granskningen ska i högre grad fokusera på hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse samt kunna peka på mer effektiva alternativa lösningar.

Torsdag 21 maj 2026

Myndigheter ska förbereda EHDS

Regeringen uppdrar åt Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och E-hälsomyndigheten att förbereda för rollen som myndighet för digital hälsa enligt EU:s hälsodataförordning, EHDS. Socialstyrelsen ska utreda om myndigheten bör tilldelas sådana uppgifter, och E-hälsomyndigheten ska även utreda förutsättningar för att vara samordnande myndighet. Uppdragen till myndigheterna omfattar flera delar som tillsammans ska förbereda Sverige för genomförandet av EHDS. Det innebär bland annat att Läkemedelsverket ska förbereda för att övervaka och kontrollera regelefterlevnad av de delar som rör apotek och ligger nära myndighetens befintliga tillsynsansvar. IVO ska förbereda sig för en roll som innebär att säkerställa efterlevnad och att hantera brister i genomförandet av EHDS. E‑hälsomyndigheten ska bland annat utreda vilka förutsättningar som krävs för att myndigheten ska kunna tilldelas uppgifter som samordnande myndighet för digital hälsa, inklusive de rättsliga förutsättningarna. Socialstyrelsen ska utreda om myndigheten bör tilldelas uppgifter som myndighet för digital hälsa, och vilka förutsättningar som i så fall krävs för att fullgöra dessa uppgifter.

Torsdag 21 maj 2026

Anders Johansson ny statsepidemiolog

Anders Johansson, som senast kommer från en tjänst som professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet samt medicinsk chef och hygienöverläkare i region Västerbotten, har av Folkhälsomyndigheten utsetts till ny statsepidemiolog och avdelningschef. Anders Johansson har bland annat arbetat inom frågor som antibiotikaresistens, vaccinskydd och biologisk beredskap. Han har också varit sakkunnig för flera centrala myndigheter och haft ledande roller inom krisledning i både regionala och nationella organisationer. Han tillträder tjänsten som chef för Avdelningen för smittskydd och beredskap med uppdrag som statsepidemiolog den 1 oktober.

Torsdag 7 maj 2026

Tillgång ska säkras till östrogenläkemedel

Regeringen ger i uppdrag åt Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att analysera möjligheterna att stärka tillgången till östrogenläkemedel utifrån den långvariga brist som i dag råder. Läkemedelsverket ska bland annat analysera möjligheten att en nationell aktör ska producera lagerberedningar av transdermala formuleringar av östrogenläkemedel och om så är möjligt även förbereda för en process för en sådan hantering. Myndigheten ska även undersöka om det finns centrala funktioner inom EU som kan vidta åtgärder för att säkerställa tillgången till dessa läkemedel, exempelvis i form av inköp.

TLV ska analysera behovet av ytterligare information om regelverket för hur läkemedelsföretag kan ansöka om att ingå, kvarstå eller söka på nytt om att ingå i läkemedelsförmånen. Myndigheterna ska tillsammans också undersöka möjligheten att främja en ökning av antal företag som innehar försäljningstillstånd för transdermala östrogenläkemedel samt väljer att marknadsföra sitt läkemedel i Sverige. De ska också undersöka möjligheten att främja parallellhandel av dessa produkter.

Torsdag 7 maj 2026

Ny prognos kring läkemedelsförsäljning

Socialstyrelsen har publicerat en ny uppdaterad prognos för läkemedelsförsäljningen fram till 2028. Jämfört med höstprognosen 2025 har årets vårprognos justerats ned för 2026 och 2027, och uppjusterats för 2028. Kostnaderna för läkemedel och handelsvaror inom förmånerna förväntas öka från 40,1 miljarder kronor 2025 till 47,3 miljarder kronor 2029, en ökning på 18 procent. Kostnadsökningen drivs främst av att det tillkommit fler nya läkemedel för bland annat ovanliga sjukdomar inom förmånerna, och av att antalet patienter som behandlas med relativt dyra läkemedel inom områdena diabetesläkemedel och biologiska läkemedel för inflammatoriska sjukdomar förväntas fortsätta öka.

De prognostiserade kostnaderna är enligt analysen förenade med vissa osäkerhetsfaktorer, som patentutgångar, nya läkemedel och indikationsutvidgningar i förmånerna samt omvärldsfaktorer som det ändrade högkostnadsskyddet och andra möjliga förändringar av regelverket. Regionernas kostnader för rekvisitionsläkemedel förväntas öka från 14,1 miljarder kronor 2025 till 17,1 miljarder kronor 2029, en ökning med 22 procent.

Onsdag 29 april 2026