Håll koll
Vi hjälper dig med intresse för hälso- och sjukvård att hålla koll på omvärlden. Här publicerar vi korta notiser med länkar där du kan läsa mer och ladda ner relevanta dokument.
TLV ska analysera effekter av global oro
Pris- och subventionsmyndigheten TLV ska på regeringens uppdrag analysera effekter av den amerikanska handelspolitiken samt även regulatoriska förändringar inom EU. I myndighetens regleringsbrev för 2026 skriver regeringen att TLV ska analysera om och på vilket sätt förändringar i omvärlden kan påverka de svenska prissättningssystemen och tillgången till läkemedel i Sverige. TLV ska också identifiera de risker och möjligheter som dessa förändringar medför för systemets robusthet på kort och lång sikt.
TLV ska bedöma hur dessa förändringar kan påverka förutsättningarna för tillgång till kostnadseffektiva läkemedel inom läkemedelsförmånerna och företagens incitament att lansera läkemedel på den svenska marknaden. TLV ska också samla tillgänglig kunskap om och analysera i vilken utsträckning nya läkemedel görs tillgängliga och används av svenska patienter, relativt andra länder.
I uppdraget ingår även att ha en dialog med läkemedelsindustrin, patientorganisationer och hälso- och sjukvården, skriver regeringen. Senast den 31 mars i år ska myndigheten lämna en första delrapport, och uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december.
Torsdag 15 januari 2026
Myndighet kan ta över läkemedelsavtal
E-hälsomyndigheten (EHM) ska göra en förstudie över hur myndigheten i framtiden kan ta över hanteringen och uppföljningen av avtal om återbäring mellan läkemedelsföretag och regioner. EHM ska på regeringens uppdrag bland annat utreda hur myndigheten skulle kunna hantera situationer med flera prisnivåer, exempelvis officiella priser och nettopriser, inklusive administration, fakturering och uppföljning gentemot regioner och företag. Man ska även analysera förutsättningarna för att utveckla en nationell struktur för undantagshantering av vissa läkemedel, inklusive regionala subventioner utanför förmånen eller för särskilda patientgrupper. Uppdraget ska vara klart 1 december i år.
E-hälsomyndigheten (EHM) ska göra en förstudie över hur myndigheten i framtiden kan ta över hanteringen och uppföljningen av avtal om återbäring mellan läkemedelsföretag och regioner. EHM ska på regeringens uppdrag bland annat utreda hur myndigheten skulle kunna hantera situationer med flera prisnivåer, exempelvis officiella priser och nettopriser, inklusive administration, fakturering och uppföljning gentemot regioner och företag. Man ska även analysera förutsättningarna för att utveckla en nationell struktur för undantagshantering av vissa läkemedel, inklusive regionala subventioner utanför förmånen eller för särskilda patientgrupper. Uppdraget ska vara klart 1 december i år.
Torsdag 15 januari 2026
Samordnare mot vårdköer
Regeringen har utsett Anders Sylvan, styrelseproffs och tidigare bland annat landstingsdirektör i Västerbotten, till statlig samordnare med uppdrag att stärka statens styrning, föreslå åtgärder för att minska vårdköerna och öka tillgängligheten i vården. Samordnaren ska i samtal med olika aktörer, stärka erfarenhetsutbytet mellan regioner och identifiera hinder för samverkan på regional och nationell nivå. Uppdraget handlar även om att identifiera och föreslå kompletterande åtgärder för att korta vårdköerna på såväl regional som nationell nivå samt bidra till att statsbidragen för att korta köerna och öka tillgängligheten används så effektivt som möjligt.
Tisdag 13 januari 2026
En av tio äldre kvalar för alzheimerbehandling
En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Det visar den hittills första befolkningsbaserade studien på området. Via blodprovsanalyserna kunde forskarna fastställa att elva procent av deltagarna över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas de läkemedel som potentiellt kan bromsa kognitiv nedgång, och som blivit tillgängliga i allt fler länder.
Utifrån resultaten bedömer forskarna att demens till följd av Alzheimers sjukdom är vanligare i gruppen från 70 år än man tidigare trott, men att andelen med alzheimerrelaterade förändringar i de yngre åldersgrupperna var lägre än förväntat. Studien som publiceras i tidskriften Nature har letts av forskare vid Göteborgs universitet, King’s College London och Stavanger universitetssjukhus. Forskningen bygger på ett samarbete med den stora norska befolkningsstudien Helseundersøkelsen i Trøndelag (HUNT).
En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Det visar den hittills första befolkningsbaserade studien på området. Via blodprovsanalyserna kunde forskarna fastställa att elva procent av deltagarna över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas de läkemedel som potentiellt kan bromsa kognitiv nedgång, och som blivit tillgängliga i allt fler länder.
Utifrån resultaten bedömer forskarna att demens till följd av Alzheimers sjukdom är vanligare i gruppen från 70 år än man tidigare trott, men att andelen med alzheimerrelaterade förändringar i de yngre åldersgrupperna var lägre än förväntat. Studien som publiceras i tidskriften Nature har letts av forskare vid Göteborgs universitet, King’s College London och Stavanger universitetssjukhus. Forskningen bygger på ett samarbete med den stora norska befolkningsstudien Helseundersøkelsen i Trøndelag (HUNT).
Torsdag 18 december 2025
Debatt kring alzheimerläkemedel
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning för det uppmärksammade läkemedlet mot Alzheimers sjukdom, Leqembi, på uppdrag av regionernas NT-råd. TLV bedömer att det finns stora osäkerheter i det hälsoekonomiska underlaget, och beräknar kostnaden för ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (qaly) till mellan 3,6 och 4,3 miljoner kronor. Myndigheten beräknar att de administrativa kostnaderna för behandlingen skulle bli så höga att läkemedlet inte skulle vara kostnadseffektivt ens om det vore gratis för sjukvården. Bedömningen har fått kritik i flera medier från Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och expert inom Alzheimers, som menar att utvärderingen borde göras om med nya antaganden.
Torsdag 18 december 2025