Stabil tillgång på läkemedel trots kriget

Läkemedelsverket ser i dagsläget inga störningar i tillgången till läkemedel i Sverige kopplade till kriget i Mellanöstern. Myndigheten stärker sin beredskap och samverkan med näringsliv och myndigheter genom Aktörsgemensamt dialogmöte för läkemedelstillgänglighet (ADL). Bedömningen är att vi befinner oss i ett normalläge. Det finns en risk för ökad påverkan på längre sikt, bland annat till följd av högre transportkostnader, energipriser och störningar i globala leveranskedjor. Men Läkemedelsverket följer utvecklingen, och för en löpande dialog med bransch och andra aktörer genom bland annat Aktörsgemensamt dialogmöte för läkemedelstillgänglighet (ADL). Myndighetens omvärldsbevakning sker i nära dialog med företag, andra myndigheter samt genom europeiska och nordiska samarbeten. Inom EU är bilden samstämmig: tillgången till läkemedel är i nuläget stabil, även om enstaka leveransförseningar har rapporterats.

Torsdag 23 april 2026

Avloppsvattendirektivets konsekvenser analyseras

Regeringen uppdrar åt TLV och Läkemedelsverket att tillsammans analysera och bedöma konsekvenserna för läkemedel och i tillämpliga delar för kosmetiska produkter, av att avloppsvattendirektivets bestämmelser om ett utökat producentansvar genomförs i Sverige. Myndigheterna ska bland annat analysera om, och i så fall hur, tillgången till läkemedel inom samtliga segment på läkemedelsmarknaden kan komma att påverkas, analysera om, och i så fall hur, patienter kan komma att påverkas av att det införs ett utökat producentansvar, analysera om, och i så fall hur, tillgången till antibiotika kan påverkas, och analysera vilka konsekvenser införandet av producentansvaret kan komma att få för läkemedelsförmånerna exempelvis vad gäller takpriser- och tillgången till läkemedel. Läkemedelsverket ska även bedöma hur kostnaden för det utökade producentansvaret kan komma att fördelas mellan läkemedels- och kosmetikaindustrin. TLV ska samordna uppdraget och senast den 16 november 2026, tillsammans med Läkemedelsverket, redovisa sin analys till Regeringskansliet. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2027.

Torsdag 23 april 2026

Socioekonomiska skillnader vid behandling för klimakteriebesvär

Användningen av hormonbehandling vid klimakteriebesvär har ökat i Sverige. Samtidigt visar ny statistik att tillgången till behandling skiljer sig mycket åt mellan olika socioekonomiska områden. Nu presenteras också slutversionen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för klimakteriebesvär, med målet att stärka kunskapen och få en mer jämlik vård. Ny statistik om läkemedel visar att användningen av systemiskt verkande östrogener, ofta i form av menopausal hormonell behandling (MHT), har ökat de senaste åren. Andelen kvinnor över 45 år som hämtar ut läkemedel från denna grupp ökade från 5,1 procent år 2021, till 8,4 procent år 2025.

Statistiken för 2025 visar stora skillnader mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. I områden med stora socioekonomiska utmaningar hämtade 3,2 procent av kvinnorna ut hormonbehandling. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var motsvarande andel 12,1 procent. Kunskapen om klimakteriet och behandlingsalternativ varierar både hos  patienter och inom hälso- och sjukvården. Många kvinnor är oförberedda på symtomen, vilket kan leda till att besvär inte uppmärksammas eller behandlas på rätt sätt. De nya nationella riktlinjerna lyfter primärvårdens centrala roll i att tidigt identifiera och behandla klimakteriebesvär för att förebygga mer omfattande hälsoproblem.

Torsdag 16 april 2026

Nationell digital infrastruktur

E-hälsomyndigheten ska på uppdrag av regeringen fortsätta genomföra och vidareutveckla den nationella digitala infrastrukturen, NDI, för hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst i enlighet med den genomförandeplan myndigheten tidigare har redovisat. Myndigheten ska bland annat vidareutveckla en robust och säker infrastruktur för digital identitet och behörighet inom NDI, fortsätta stödja aktörer och leverantörer i anslutningen till NDI, fortsätta ge juridiskt stöd och vägledning för användningen av hälsodata och etablera statliga robusta och säkra tillgångstjänster för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. E-hälsomyndigheten ska också bidra till att Sverige kan uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska hälsodataområdet och om ändring av direktiv rörande primäranvändning av hälsodata, vidta nödvändiga förberedelser för att vara nationell kontaktpunkt för primäranvändning enligt EHDS-förordningen och tillhandahålla ett robust och säkert system för att skicka och ta emot e-recept och patientöversikter från övriga medlemsstater. Uppdraget ska redovisas i december i år.

Torsdag 16 april 2026

Stiftelse anslår 1,6 miljarder

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter ytterligare medel till patientnära, klinisk forskning. Satsningen kommer bland annat att förstärka forskningen vid de fyra Wallenberg centrum för molekylär medicin som finns i Göteborg, Lund, Linköping, Umeå samt vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Inom ramen för satsningen ryms stöd till ett 80-tal Clinical Fellows – läkare som får möjlighet att både jobba kliniskt och forska. Det är en gemensam satsning där de ingående universiteten och regionerna kopplade till Wallenberg centrum för molekylär medicin, WCMM, samt Karolinska Institutet och Uppsala universitet medfinansierar forskningsdelen i läkarnas tjänster. Knappt häften av den totala satsningen läggs också på samverkansprojekt mellan yngre kliniker och prekliniker samt till så kallade NEST-projekt mellan forskare inom klinisk medicin och forskare inom AI och molekylär tekniker. NEST står för: Novelty, Excellence, Synergy and Team.

Torsdag 2 april 2026