Anders Henriksson, 1:e vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sjukvårdsminister Annika Strandhäll under presskonferensen i Rosenbad då överenskommelsen presenterades.

Sjukvårdsminister Annika Strandhäll beskrev regeringen och SKL:s satsningar som "historiska" när hon och Anders Henriksson, 1:e vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade överenskommelsen i fredags.

I ett första steg är det närmare två miljarder kronor som fördelas. Halva summan utgör den årliga "Patientmiljarden". Pengarna aviserades i budgetpropositionen i september, men då utan att detaljerna var klara. Nu står det klart att 490 miljoner kronor ska gå till landsting och regioner för att klara av att införa den nya vårdgarantin i primärvården, som föreslagits av utredaren Anna Nergårdh, och som föreslås börja gälla 1 januari 2019.

Den nya vårdgarantin innebär att patienten ska få en medicinsk bedömning från legitimerad vårdpersonal inom tre dagar. Enligt den nuvarande vårdgarantin har patienten rätt att träffa en läkare inom sju dagar. Kritik har kommit från flera håll, bland annat från Läkarförbundet och från flera allianspartier.

– Det är helt befängt att ta bort rätten att träffa en läkare. Det här förslaget skapar oro och rädsla hos de som behöver hjälpen mest och försämrar vården, säger Centerpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Anders W Jonsson i ett pressmeddelande.

– Vi tror inte att det här skapar en jämlik, god och nära vård eller att det löser primärvårdens problem. Det finns en risk att patienten inte får den vård hen behöver om hen inte får träffa en läkare. Risken är att det tar ännu längre tid innan patienten får hjälp av en läkare. Däremot är vi för en långsiktig förstärkning av primärvården, säger Heidi Stensmyren.

Regeringen och SKL menar å sin sida att primärvården blir mer tillgänglig om all kompetens utnyttjas. I dagens vård söker patienter för åkommor där det till exempel kan vara lämpligare att träffa en psykolog, sjukgymnast eller sjuksköterska.

Ytterligare del i Patientmiljarden

Resterande del av patientmiljarden föreslås gå till att införa så kallade patientkontrakt (som i dag finns som pilotprojekt i tre landsting). Under nästa år ska SKL bedriva ett utvecklingsarbete för att närmare specificera form och innehåll för patientkontrakten. Till detta avsätts 9 miljoner. Landsting och regioner ska under 2018 säkerställa att det finns rutiner för att ge patienter en fast vårdkontakt och se till att patienter i högre grad kan få en tid till nästa vårdkontakt direkt i handen. Här ingår också utvecklandet av it-lösningar som gör det möjligt för patienten att själv boka tider efter önskemål och behov. Det kan till exempel göras genom webbokning på 1177, sade Annika Strandhäll vid pressträffen.

Kortare väntetider i cancervården

Utöver patientmiljarden fördelas en miljard till tre andra prioriterade områden; korta köerna i cancervården, utveckla kvalitetsregistren och att åstadkomma effektivare försäkringsmedicinska utredningar som underlag till Försäkringskassans utbetalningar. Mest pengar, en halv miljard, går till cancervården. Bland annat ska ytterligare tre standardiserade vårdförlopp införas gällande diagnoserna vulvacancer, neuroendokrina buktumörer och buksarkom. I och med detta kommer det att finnas 31 standardiserade vårdförlopp.

– Detta är ett väldigt viktigt besked för alla med cancer och deras anhöriga. Det handlar om att ta bort ledtider från misstanke till behandling genom att jobba mer teambaserat kring patienten som har en fast vårdkontakt, säger Anders Henriksson, 1:e vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Överenskommelsen om cancervården omfattar också preventivt arbete och tidig diagnostik av hudcancer samt ett stöd till att införa screening av tjock- och ändtarmscancer.

Stöd till Nationella Kvalitetsregister

Enligt den nya överenskommelsen ska 200 miljoner kronor gå till grundanslag till nationella kvalitetsregister och sex regionala registercentrumorganisationer. Dessutom ska Socialstyrelsen vara stödfunktion för datainsamling och registerservice.

– Kvalitetsregistren är en guldgruva för forskning och innovation. Alla landsting och regioner är också överens om att vi bör fortsätta att utveckla kvalitetsregister för en kunskapsbaserad sjukvård, säger Anders Henriksson, 1:e vice ordförande för SKL.

Försäkringskassans utredningar

Den sista delen utgörs av 250 miljoner till landstingen att göra försäkringsmedicinska utredningar. Bakgrunden är att Försäkringskassan i vissa fall behöver fördjupade medicinska utredningar för att göra rättssäkra prövningar i ärenden om sjukpenning. Överenskommelsen innebär att staten delar ut pengar till de landsting som, inom föreskriven tid, levererar försäkringsmedicinska utredningar efter beställning från Försäkringskassan.