KD: Det blir bättre för både patienter och life science-bolag med statlig vård

Kristdemokraterna var länge det enda partiet som drev frågan om en statligt styrd hälso- och sjukvård i Sverige. Numera är även Sverigedemokraterna och Liberalerna med på tåget. Moderaterna är hittills det enda partiet i den så kallade Tidö-regeringen som fortfarande inte gjort tummen upp för ett statligt huvudmannaskap i svensk sjukvård.

Under de första veckorna i augusti kom en rad utspel även från oppositionen om ökad statlig styrning – men samtliga partier till vänster om regeringen är fortfarande negativa till att staten helt tar över vården. I stort sett alla av oppositionspartierna säger till Life-time att ”en generaldirektör i Stockholm kan inte styra vården i hela landet”.

– Precis, och det är deras nidbild. Jag tycker det är ganska talande. Det är väldigt svag argumentation från den sidan. Det handlar dels om den här “generaldirektören i Stockholm” och dels så handlar det om att det skulle bli en stor omorganisation. Det verkar som om oppositionen tycker att det är bättre att vi låter det vara som det alltid har varit, säger Christian Carlsson, riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet.

Han tycker ändå att det ”är väldigt positivt att det rör på sig i frågan”, och betonar att den viktigaste sjukvårdsfrågan för KD är att regionerna ska läggas ned och att staten ska ta över det fulla ansvaret för vården. Men att staten tar över ansvaret för vården behöver ändå inte innebära att alla beslut måste fattas centralt, säger Carlsson.

– Vi tänker oss att det ska finnas sex stycken utförarregioner under statens styrning. Det innebär att de här professionsstyrda regionerna kan ta geografisk hänsyn till de olika förutsättningarna i olika delar av landet – samtidigt som det är staten som har det yttersta ansvaret för finansiering, implementering av nya metoder, diagnostik, läkemedel och så vidare. Och att staten kan ha sista ordet i de fall det behövs.

Bättre för life science-sektorn också

Christian Carlsson menar också att en nationellt styrd vård kan förbättra förutsättningarna för life science-sektorn i Sverige – i och med att läkemedelsfrågan då blir statlig angelägenhet.

– Det säger sig självt att om man har en väg för godkännande av läkemedel, en väg för prissättning och där läkemedelsbolagen förhandlar med en aktör, staten – istället för de 21 regionerna – så kommer det förbättra företagsklimatet för life science-sektorn i Sverige.

I våras tillsatte regeringen en läkemedelsutredning som ska analysera hur staten ska ta ett större ansvar för läkemedel och vaccin.

– Förhoppningen är att vi ska kunna lämna NT-rådet bakom oss så att vi istället får en finansieringsmodell där staten tar det stora ansvaret, och vi får EN väg in för godkännande och implementering av nya läkemedel. Det kommer att göra jättestor skillnad.

Hur blir det bättre för patienter och personal när staten styr över den svenska sjukvården?

– Vi har en ineffektiv styrning av svensk sjukvård i dag. Det tycker jag att exemplet med omställningen till “god och nära vård” visar. Där har staten under en viss period skjutit till över 35 miljarder kronor för att stötta regionerna i sin omställning till att stärka vårdcentralerna och primärvården. Men när man följer upp så kan man se att regionerna inte har ökat primärvårdens andel av budgeten nästan något alls. Så uppenbart har 35 miljarder kastats mer eller mindre rakt i sjön. Det innebär ett slöseri med skattebetalarnas pengar.

Dagens sjukvårdssystem drabbar såväl vårdpersonal – som inte får del av pengarna – som patienter som inte får den vård som de borde ha rätt till, menar Carlsson.

– I takt med att vården har blivit mer avancerad och mer kostsam, så är det helt enkelt inte rationellt att med en befolkning på 10 miljoner organisera vården i 21 självstyrande regioner. Det är dags att vi anpassar kostymen utifrån hur förutsättningarna för sjukvården faktiskt ser ut i dagens moderna Sverige.

Vårdköerna är ett av de största problemen i svensk sjukvård i dag, menar KD – och Carlsson konstaterar att regionerna inte klarar av att i tillräckligt hög utsträckning erbjuda vård i tid.

– Under den här mandatperioden har vi tack vare en tydlig statlig styrning lyckats pressa tillbaka vårdköerna. De har minskat med över 40 procent. Men det är fortfarande för många som väntar alldeles för länge, trots att det finns ledig vårdkapacitet i andra delar av landet. Vi vill införa en nationell vårdförmedling och skärpa vårdgarantin för att försöka kringgå den här problematiken. Men vi menar att det är först när vi fullt ut låter staten styra som vi på allvar kommer att kunna korta vårdköerna.

KD anser också att svensk sjukvård har en viktig roll i de orostider som världen hamnat i, med krig och hotande konflikter. I de speciella säkerhetspolitiska lägen som Sverige nu befinner sig i är statlig styrning av vården nödvändig, säger Carlsson:

– Nedläggningshotade Sollefteå sjukhus är ett tydligt exempel på att vi har problem. Staten säger att vi behöver rusta upp det militära försvaret där - samtidigt har vi regionpolitiker som lägger ner vårdplatser och därmed försvagar det civila försvaret. Staten har i det läget inte det yttersta ansvaret för sjukvården, och kan inte kan bestämma att det ska finnas ett sjukhus i Sollefteå. Utan vi får hoppas att regionpolitikerna vill prioritera det utifrån sina egna budgetförutsättningar. Det behöver vi komma ifrån.

Antalet kliniska prövningar i Sverige har sjunkit och i de fall de genomförs har det varit svårt för akademi och bolag att hitta tillräckligt många deltagare – likaså har patientföreningar och patienter bekymmer med att hitta information om prövningar de skulle vilja vara med i. Hur vill KD åtgärda det här?

– Med ett förstatligande av vården skapar vi bättre förutsättningar att se till att det kan bedrivas framgångsrika kliniska prövningar i Sverige. Då finns det också ett gott hopp om att produkterna sedan också kan implementeras i vården och komma patienterna till del.

Han tycker att det är “alldeles utmärkt” att SweTrial kommit på plats, och anser att verksamheten där behöver utvecklas för att Sverige ska få så många kliniska prövningar som möjligt.

– Vi har ett grundproblem där de 21 självstyrande regionerna själva bestämmer hur många utbildningsplatser man vill tillhandahålla – och vilka förutsättningar för kliniska studier som man bereder väg för i sin verksamhet. Det duger inte. Om det är staten som ansvarar för kompetensförsörjningen – ja, då är det naturligtvis mycket lättare att säkerställa att vi planerar för det antal kliniska prövningar i hela landet som vi anser att vi behöver för att vi ska kunna bevaka vår position som ett ledande life science-land.

Europa måste plocka upp Trumps kastade handske

Den amerikanska prispolitiken på läkemedel – MFN, Most favoured Nation – har redan orsakat en rad dramatiska konsekvenser för europeiska länder. Förseningar eller helt uteblivna lanseringar av nya innovativa läkemedel och behandlingar är en följd – och Sverige har drabbats extra hårt då de svenska läkemedelspriserna med offentlig finansiering är väldigt låga, både i en europeisk och internationell jämförelse. Enligt en enkät gjord av Lif uppger 57 procent av medlemsföretagen att de sannolikt kommer att avstå från att lansera vissa nya läkemedel i Sverige de kommande tre åren, 82 procent på längre sikt. Och en undersökning gjord av Global Data visar att antalet läkemedelslanseringar i Sverige sjunkit med hela 56 procent sedan MFN introducerades.

Hur ska Sverige skydda sig mot de negativa konsekvenserna av MFN-politiken?

– Trump har kastat handsken och Europa måste plocka upp den. Så är det. Vi behöver inom Europa stärka vår konkurrenskraft, och det är viktigt att EU når sitt mål om att vara världens mest attraktiva område för life science. Därför behöver vi fortsätta att förstärka arbetet inom EU med regelförenklingar och att korta tillståndsprocesserna. Vi är också oerhört beroende av att vi värnar konkurrenskraften i form av olika typer av dataskydd och immateriella rättigheter, säger Christian Carlsson.

Han exemplifierar med EU:s läkemedelspaket som varit under förhandling under den nuvarande regeringens mandatperiod:

– Både Kristdemokraternas och regeringens ingång har varit att det är viktigt att värna de immateriella rättigheterna. Och vi har ställt oss bakom incitament som ska stimulera innovation. Där får man säga att vi lyckats hålla stången bra. Det är viktigt att det fortsätter vara så. Vi behöver ha ett företagsklimat för life science i världsklass för att vi ska kunna ha en sjukvård i världsklass.

Vad kan en svensk regering göra för att förbättra möjligheterna för life science-sektorn i landet?

– Vi behöver ha en konkurrenskraftig bolagsbeskattning i Sverige, och vi skulle behöva förbättra 3:12-reglerna för små innovativa företag. Jag är väldigt orolig när man hör vad andra sidan i politiken pratar om för förslag. Höjda inkomstskatter för höginkomsttagare gör att det blir svårare att locka spetskompetens till Sverige. Man pratar om höjda kapitalskatter och exitskatter. Den typen av hot kommer inte att göra det mer intressant för svenska life science-bolag att verka i Sverige.

Han tycker också att betalningsviljan för nya innovativa läkemedel och behandlingar behöver öka – ett sätt att göra det kan vara att ”man skruvar i TLV:s modeller för hur man bedömer kostnaderna”.

– Vi behöver vara beredda att betala för att ha en sjukvård i världsklass. Vi behöver satsa på medicinsk forskning. Vi behöver också vara beredda att betala mer för läkemedel. Betalningsviljan behöver öka för att svara upp mot de dramatiska effekter vi ser som en konsekvens av USA:s handelspolitik. Och vi tänker att vi skulle kunna göra det genom att beakta värdet av innovation i högre utsträckning.

Ett skötebarn för KD är att inrätta en nationell digital infrastruktur som är tänkt att underlätta för både forskare och life science-bolag.

– Det handlar om att vi ska kunna dela information på ett bättre sätt. Nu ska vi också implementera EHDS (det europeiska hälsodataområdet). Det gäller att göra det på ett så ambitiöst sätt som möjligt så att vi kan dela så mycket information som möjligt. Vi kommer också behöva se över lagen under kommande mandatperiod så att vi öppnar upp möjligheten att använda hälsodatan i högre utsträckning.

Lika betydelsefull som andra stora svenska industrier

Christian Carlsson kallar gärna life science-sektorn för en ”kronjuvel”. Den bör beaktas på samma sätt som andra viktiga industrier i Sverige, menar han.

– Det är en av våra viktigaste sektorer och har precis som skogsindustrin och försvarsindustrin stor betydelse för Sveriges ekonomi. Då måste vi också beakta det när vi bestämmer hur mycket vi är beredda att investera i forskning, och hur mycket vi är beredda att betala för våra läkemedel. För det finns också ett strategiskt värde för just Sverige att vara ett land som är i världsklass på företagsklimat för life science.

Till sist, kommer ni att få med er Moderaterna på tåget som styr mot en statlig vård om Tidö-partierna vinner valet i höst?

– Moderaterna har ju faktiskt tidigare förespråkat just att lägga ner landstingen. Sen blev man ett större parti och man har fler regionråd runt om i landet, så det bär kanske mer emot för Moderaterna att släppa sitt nej av internpolitiska skäl. Vi får förhandla om frågan.