Hållbarhet och klimat är frågor som också berör den svenska hälso- och sjukvården, enligt Miljöpartiet. När extremväder och nya smittor blir vanligare i Sverige och Europa så måste både krisberedskapen och vården stärkas – det är en av de viktigaste punkterna i MP:s sjukvårdspolitik.

Men också läkemedelsförsörjningen, tidig diagnostik och fler vaccinationsprogram finns med på listan.

MP är positivt till de flesta av slutsatserna i Vårdansvarskommitténs utredning – där förslagen är att staten ska ta ett starkare grepp om frågor som kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatri och luftburen ambulanssjukvård.

Men partiet säger bestämt nej till till en helt statlig styrning av vården:

– Nej, det vill vi inte ha – av flera skäl. För det första får vi inte glömma bort att en tredjedel av sjukvården bedrivs i kommunal regi. Där är det ganska bra att man har det här mellanbenet någonstans så att man kan synka sjukvården med den kommunala hemsjukvården, säger Nils Seye Larsen (MP), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet, och lägger till:

– För det andra, det är ju inte för att saker är statliga som det fungerar bättre. Jag är inte säker på att en generaldirektör i Stockholm skulle lösa det eller att en gigantisk omorganisering skulle fungera. Däremot finns det områden där staten behöver ta ett större ansvar. Läkemedel, kompetensförsörjning och vaccination är sådana områden.

Han är kritisk till den nuvarande regeringens vårdpolitik och kallar den ”kortsiktig, ryckig och detaljstyrd”.  Att taket i högkostnadsskyddet höjts är ett exempel på regeringspolitiken som Seye Larsen kritiserar – ” det drabbar väldigt många, det är ju inte bara en höjning utan också en markant ökning av läkemedel som inte längre ingår”. Ett annat exempel är regeringens satsning på att korta vårdköerna:

– Man går in och säger att nu ska vi korta vårdköerna, vi ska göra det för just den här diagnosen. Men det kanske inte är den diagnosen som man har störst problem med i just den här regionen. Vi vill ge mer långsiktiga förutsättningar för sjukvården. Man ska ha mer tillit till regionerna så att de kan jobba och utveckla sin vård i lugn och ro. Sen måste vi såklart satsa, vi måste jobba nationellt när det gäller kompetensförsörjningen, säger Nils Seye Larsen.

Prevention och folkhälsoarbete ska höja nivån

Han säger att MP håller fram prevention, tidig diagnostik och vaccinationsprogram som viktiga delar att satsa på. Folkhälsoarbetet är också ett område som behöver lyftas mer enligt Seye Larsen, och MP har tidigare motionerat om detta.

– Fler vaccinationsprogram tror vi är viktigt. Man har pratat mycket om äldrevaccinationer nu och vi tycker det låter klokt, men framförallt vill vi säkerställa att man tar fram de nya vaccinationsprogrammen utifrån vad som är mest lämpligt och behövligt.

Förutom att arbeta med att klimatsäkra sjukhus så att de klarar framtida värmeböljor och extremväder, så framhåller Nils Seya Larsen vikten av att ha miljökrav när det gäller utsläpp av läkemedelssubstanser från fabriker, forskningsinstitut och hushåll. Här tycker han att läkemedelsindustrin redan är på god väg.

– Med en stark läkemedelsindustri i Europa kanske vi också får möjlighet att ställa miljökrav som många gånger faktiskt de etablerade bolagen, och AstraZeneca, ju har varit inne på. Med de miljökraven så stärks också förutsättningarna för dem, samtidigt som vi får en mer hållbar miljö. Man får inte glömma bort den aspekten när det kommer till läkemedel.

Konsekvenserna av MFN är ”ytterst oroväckande”

Den amerikanska prispolitiken på läkemedel – MFN, Most favoured Nation – har redan orsakat en rad dramatiska konsekvenser för europeiska länder. Förseningar eller helt uteblivna lanseringar av nya innovativa läkemedel och behandlingar är en följd – och Sverige har drabbats extra hårt då de svenska läkemedelspriserna med offentlig finansiering är väldigt låga, både i en europeisk och internationell jämförelse. Enligt en enkät gjord av Lif uppger 57 procent av medlemsföretagen att de sannolikt kommer att avstå från att lansera vissa nya läkemedel i Sverige de kommande tre åren, 82 procent på längre sikt. Och en undersökning gjord av Global Data visar att antalet läkemedelslanseringar i Sverige sjunkit med hela 56 procent sedan MFN introducerades.

Hur ska Sverige skydda sig mot de negativa konsekvenserna av MFN-politiken?

– Vi ser konsekvenserna på många sätt och det är ytterst oroväckande. Vi måste jobba gemensamt i EU med den här frågan. Kanske kan det komma någonting positivt av det. Jag tror att det här som hänt nu med MFN nog faktiskt har lett till en välbehövlig “sense of urgency” i Europa. Min förhoppning är att vi då tillsammans kan ta oss an hela spektrat och se hur kan vi bidra till att både öka investeringarna och satsningarna på life science-sektorn i Europa, säger Nils Seye Larsen.

Kan Miljöpartiet tänka sig att höja priserna på nya läkemedel för att öka antalet lanseringar och investeringar i landet?

– Rent generellt tror jag att vi kommer behöva höja priserna för nya behandlingar vare sig vi vill eller ej, i den situation vi är i idag. Men jag är också lite orolig. Det man ska komma ihåg är att vi har två olika system. I USA har du all möjlig tillgång till den absolut bästa behandlingen. Men det kommer också med en “price tag”, och det finns människor som överhuvudtaget inte har råd eller blir ruinerade när de är sjuka.

Han pekar på att de läkemedelssystem som de flesta europeiska länder har är uppbyggda på ett helt annat sätt – och att en viktig del är att ha större nationella förhandlingar kring läkemedelspriser för att hålla dem nere – och därmed ha mer pengar över för sjukvården generellt.

– En balans är viktig i det här. Jag tror det skulle vara en fara någonstans att bara kapitulera för den press som USA sätter oss på. Men med det sagt, läkemedelspriserna kommer med all sannolikhet att öka och det får vi vara beredda på. Det behöver inte vara helt fel eller omotiverat heller, i vissa avseenden. Nya innovativa och väldigt värdefulla behandlingar måste få kosta, det har ju ändå kostat att ta fram dem, säger Nils Seye Larsen.

Antalet kliniska prövningar i Sverige har också minskat kraftigt, hur vill Miljöpartiet arbeta för att öka dem?

– Vi måste titta över hur vi kan förenkla, förändra regelverken och möjliggöra fler kliniska prövningar. Och då tror jag att det finns en fördel i att vi nog på sikt – om USA fortsätter gå den vägen USA går – kan locka till oss forskare därifrån. Och även säkerligen se att läkemedelsföretag förr eller senare kommer vara mer intresserade av att komma tillbaka till Europa.

Han tycker också att såväl Läkaresällskapets förslag om reglerad tid för klinisk forskning som en reformering av läkemedelssystemet är viktiga satsningar för framtiden.

– Men en akilleshäl, om man nu ska locka till sig utländska forskare, det är att vi måste göra någonting åt den vansinnigt restriktiva migrationspolitik vi har nu. För det tror jag kan skrämma bort en del forskare från att faktiskt etablera sig här i Sverige.

Nils Seye Larsen lägger till att det är viktigt att  utländska forskare ska kunna få stanna i Sverige utan att nödvändgtvis behärska språket – “många forskare jobbar ju inte med svenskar eller svenska språket”.

– Man ska inte heller behöva vara rädd för att minsta lilla administrativa misstag leder till att du plötsligt ska lämna pick och pack. Eller att dina barn ska utvisas när de blir 18 år.

Sverige har en ojämlik vård och dessutom personalbrist inom vården – vad vill Miljöpartiet göra åt den här problematiken?

– Den stora akilleshälen vi har är ju primärvården och där måste vi jobba. Det har varit ett av våra prioområden i vår budget, och i våra tankar kring primärvården. Den måste bli bättre, kontinuiteten ska bli bättre och det är viktigt att man kan jobba mer med tidig upptäckt.

Han pekar ut Jämtland-Härjedalen som ett exempel på en region som gått från full kris med brist på allmänläkare till att nu vara en av få regioner som når det så kallade 1100-målet – det vill säga att ha maximalt 1 100 listade patienter per allmänläkare.

– Vi måste vara bättre på att lära av varandra. Jämtland Härjedalen har gjort ett fantastiskt jobb. Att lära sig av de som lyckats tycker jag är min läxa ut till regionerna.

Kvar i förlegad bild av läkemedel

Att staten styr hanteringen av nya läkemedel är ett annat inslag i arbetet för att göra vården bättre och mer jämlik, menar Nils Seye Larsen.

– Vi är kvar i en förlegad bild av läkemedel. Många av de nya behandlingarna som tas fram är väldigt innovativa. Därför måste vi reformera hela den här uppdelningen mellan NT-råd och TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket). Den är inte hållbar i längden utan ett samlat system är jätteviktigt. Det handlar också om att man säkrar finansieringen, så att svenska patienter kan ha tillgång till behandlingarna i hela landet.

Vad har fått dig att engagera dig i sjukvårdsfrågan?

– Sjukvården, den är så viktig och vi behöver den. Jag är här mycket tack vare att sjukvården funnits där för mig. Jag, som bor i Umeå, tycker att det är viktigt att arbeta med hur vi kan säkerställa en god sjukvård också i våra nordliga regioner. Man måste kunna räkna med att välfärden finns där, att sjukvården finns där för mig oavsett var i landet jag bor.