S: Bättre och snabbare vård men regionerna ska vara kvar

Andra veckan i augusti gick S ut med en debattartikel i SvD där ett så kallat femdelat vårdlöfte presenterades. Enligt artikeln har ”Sverigedemokraternas och Moderaternas vårdmisslyckande utarmat vården och människors trygghet”. S varnar för att ”om Åkesson och Kristersson får fortsätta bestämma riskerar den svenska välfärden alltmer att bli som i USA”.

I det femdelade vårdlöftet som ”syftar till en bättre och snabbare vård i hela landet”, så är den första punkten att en namngiven läkare ska vara ansvarig för den enskilde patienten på vårdcentralen. Minst 80 procent av befolkningen ska ha en egen fast läkare till 2030.

Den andra punkten i vårdlöftet handlar om att 1177 ska utökas med en videotjänst där patienter ska få möta läkare och sjuksköterskor.

Nationell plan för cancervården

Den tredje punkten innebär att en nationell plan ska inrättas för att kapa köerna till cancervården.

I den fjärde punkten kräver S en samordning av tider från vårdcentral till specialistvård för att minska ”oviss väntan”.

Och den femte punkten kallas för ”ett systemskifte för att säkra resurserna till vården”. Statsbidragen ska räknas upp i takt med att kostnaderna ökar utifrån inflationen.

Socialdemokraterna vill inte ha en helt statligt styrd vård alltså?

– Svensk sjukvård behöver ingen gigantisk omorganisation, men det behövs tydligare statlig styrning på de områden som alla åtta partier enats om utifrån Vårdansvarskommitténs slutsatser. En viktig fråga för staten är kompetensförsörjningen, säger Fredrik Lundh Sammeli, riksdagsledamot för S och vice ordförande i socialutskottet.

Vårdansvarskommittén lade förra året lade fram en rad förslag om en ökad statlig styrning inom vissa områden av vården. I kommitténs förslag återfinns behov av statligt huvudmannaskap inom till exempel kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatri och luftburen ambulanssjukvård.

Fredrik Lundh Sammeli är kritisk mot den vårdpolitik som nu tre partier – Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – ställer sig bakom, nämligen att hälso- och sjukvården i Sverige bör vara helt statligt styrd.

– Skulle en generaldirektör i Stockholm verkligen kunna styra bättre, det tror inte jag, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Viktigt med förebyggande arbete

Istället vill S satsa på att ta ett hårdare statligt grepp om frågor som partiet anser kan ge en långsiktigt bättre vård och samtidigt öka personalresurserna inom vården. Han betonar att förebyggande arbete kan frigöra resurser och samtidigt se till att människor inte blir sjuka.

– Vi vill utreda ett äldrevaccinationsprogram, redan i vår budget 2024 avsatte vi pengar för att till exempel införa bältrosvaccination för äldre. Men vi har också budgeterat för vaccination mot vattkoppor för barn och vill att vi tar nästa steg för TBE. Vaccinationer är ett viktigt förebyggande arbete och minskar också trycket på vården, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Den nuvarande regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över rekommendationerna för just bältrosvaccination för äldre, bland annat på grund av att de flesta regioner inte köper in vaccinet i dagsläget. Regeringen har också fattat beslut om att vattkoppor ska införas i barnvaccinationsprogrammet från den 1 januari 2027.

Lundh Sammeli är kritisk mot det höjda taket i högkostnadsskyddet som införts av nuvarande regering:

– Många av de som verkligen behöver sina läkemedel – äldre, de med dålig ekonomi och funktionsnedsatta till exempel – har drabbats hårt av det försämrade högkostnadsskyddet. Den här regeringen har prioriterat att sänka skatten för de allra rikaste. Vi vill se över hur vi kan utveckla och justera systemet i sin helhet.

Konsekvenserna av MFN ”djupt alarmerande”

Den amerikanska prispolitiken på läkemedel – MFN, Most favoured Nation – har redan orsakat en rad dramatiska konsekvenser för europeiska länder. Förseningar eller helt uteblivna lanseringar av nya innovativa läkemedel och behandlingar är en följd – och Sverige har drabbats extra hårt då de svenska läkemedelspriserna med offentlig finansiering är väldigt låga, både i en europeisk och internationell jämförelse. Enligt en enkät gjord av Lif uppger 57 procent av medlemsföretagen att de sannolikt kommer att avstå från att lansera vissa nya läkemedel i Sverige de kommande tre åren, 82 procent på längre sikt. Och en undersökning gjord av Global Data visar att antalet läkemedelslanseringar i Sverige sjunkit med hela 56 procent sedan MFN introducerades.

Hur ska Sverige skydda sig mot de negativa konsekvenserna av MFN-politiken?

– Det är djupt olyckligt att Trump driver en politik som skapar stora problem, samtidigt som den politiken inte löser de problem som finns. Sammanställningen från Lif kring konsekvenserna av MFN är djupt alarmerande. Vi behöver samarbeta i EU i den här frågan. Det krävs att vi förstår att detta är på allvar och att vi gör allt för att motverka konsekvenserna. Som union har vi kraft, Sverige är litet och ensamt, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Men han anser ändå att Sverige har möjligheter att dra sitt strå till stacken:

– Helt klart kan Sverige göra mycket mer. Vi måste titta på hur vi blir mer attraktiva för forskning och utveckling, och för de producerande företagen måste vi bli duktigare på kliniska prövningar. Målet borde ju vara att bli ett av de bästa länderna på att introducera nya läkemedel. Vi behöver uppdatera life science-strategin utifrån att världen förändras hela tiden. Läkemedelsområdet är viktigt för Sverige, och här måste vi flytta fram positionerna ytterligare.

Antalet kliniska prövningar i Sverige har sjunkit drastiskt, vad vill S göra åt det?

– Det är tydligt att vi är för dåliga på att genomföra kliniska prövningar. Vi har kunnandet, register och liknande som är viktiga. Vi behöver se över vilka ytterligare incitament som behövs, även när det gäller lagstiftningen – och dessutom förtydliga sjukvårdens ansvar att delta. Det är otroligt viktigt för Sverige som nation och för patienterna, säger Sammeli och lägger till:

– Vi behöver värna svenska intressen så att svenska patienter får de bästa läkemedlen. Och givetvis att industrin vill forska och utveckla i Sverige. Läkemedelsindustrin är en viktig basindustri, även om gemene man kanske inte tänker på det.

Driven av välfärdsfrågor

Fredrik Lundh Sammeli säger att arbetet som vice ordförande i socialutskottet gett honom en god insikt i life science-sektorns värde för Sverige:

– Jag har alltid varit driven av välfärdsfrågor och sånt som följer människor genom hela livet. Som vice ordförande i socialutskottet har jag verkligen lärt mig förstå hur viktig life science-sektorn är, och hur fort det går med teknik och produktutveckling – det som var aktuellt för två år sen kanske inte är det i dag. Inte minst branschen själv har varit mån om att dela med sig av sin kunskap, och de utmaningar som finns.