Under de fyra år som SD stöttat den så kallade Tidö-regeringen – med M, KD och L vid rodret – så har partiet blivit tydligt med att den svenska hälso- och sjukvården måste bli statligt styrd. SD vill också att tandvården ska bli subventionerad och inte kosta mer än när man går till doktorn. Vid årsskiftet trädde ett subventionerat pris för alla svenskar som är 67 år eller äldre i kraft – det kallar SD för ”tiotandvården” och reformen innebär att de äldre inte ska behöva betala mer än tio procent av kostnaden för tandvård, resten tar staten. Nu vill partiet ge alla svenskar ”tiotandvård” och säger att det är ett av SD:s viktigaste vallöften till väljarna.

– Vi har länge varit för ett ökat statligt ansvar. Det har vi pratat om så länge jag kan minnas i riksdagen i alla fall. Och nu under den här mandatperioden har vi också gått ut tydligt med att vi är för ett statligt huvudmannaskap. Så det var nog vi och Kristdemokraterna som var de första två partierna. Nu har vi Liberalerna med på vår sida, så det känns jättetryggt, säger Leonid Yurkovskiy, riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet.

En subventionerad tandvård är en rättvisefråga menar han, och pekar på att problem med tand- och munhälsa uppstår med åldrande och i vissa fall även kan vara genetiskt betingat – ” det behöver inte vara så att man är dålig på att borsta tänderna”.

– Tandvården ska subventioneras på samma sätt som övrig sjukvård. Det finns ingen egenskap som just munnen eller tandhälsan har som skulle göra att man behöver behandla den separat på något sätt, eller att den enskilde skulle behöva stå för en större kostnad där. Så det är logiskt för oss att det subventioneras fullt ut. Det här kommer att vara en av våra mest prioriterade frågor under nästa mandatperiod, säger Leonid Yurkovskiy.

Både oppositionen och Moderaterna är emot en helt statligt styrd vård – och pekar bland annat på att det blir svårt för vården om den ska styras från Stockholm. Vad säger du om det?

– Det är en sådan kritik som lyfts från exempelvis Centerpartiet. Att byråkrater i Stockholm skulle styra allting. Men så är naturligtvis inte fallet, utan på något sätt ska administrationen också fördelas. För vår del handlar det om att trygga resurserna, vilket i dag inte görs. Vi ser till exempel att uppenbart strategiskt viktiga sjukhus, som Sollefteå sjukhus, läggs ner på grund av politiska prioriteringar lokalt.

Leonid Yurkovskiy menar också att Socialdemokraternas kritik kring vården i dag egentligen borde leda in S mot det förstatligande hållet i stället.

– Då är min slutsats att i deras fall (S, red anm) är det för många regionpolitiker som trycker emot internt i partiet. I Moderaternas fall, så har de inte lika många regionpolitiker – och av den anledningen hoppas jag ändå att vi kommer kunna övertyga dem. Men de argument som M lyfter fram är att man främst inte vill gå in i en stor omorganisation.

KD vill ju att det ska finnas sex så kallade utförarregioner som ska kunna framföra olika geografiska hänsyn om staten blir styrande, hur ställer sig SD till det?

– Huruvida sex utförarregioner är rätt väg att gå eller om man struntar i det, det återstår att se. Men för oss är det viktiga att det övergripande ansvaret, men också resurserna, styrs på nationell nivå. Också kliniska prövningar och prioriteringar inom forskningen bör vara en fråga för nationell styrning.

Han menar att läkemedelsbolagen gynnas av en helt statlig styrning av vården:

– Om vi pratar läkemedel, så försvårar det för läkemedelsföretagen att behöva hantera flera aktörer istället för bara en. Att landa i ett mellanläge då man till exempel har sex aktörer – då känns det som att man bara har gått halva vägen.

EU har marknadsaspekten och bör agera mot MFN

Den amerikanska prispolitiken på läkemedel – MFN, Most favoured Nation – har redan orsakat en rad dramatiska konsekvenser för europeiska länder. Förseningar eller helt uteblivna lanseringar av nya innovativa läkemedel och behandlingar är en följd – och Sverige har drabbats extra hårt då de svenska läkemedelspriserna med offentlig finansiering är väldigt låga, både i en europeisk och internationell jämförelse. Enligt en enkät gjord av Lif uppger 57 procent av medlemsföretagen att de sannolikt kommer att avstå från att lansera vissa nya läkemedel i Sverige de kommande tre åren, 82 procent på längre sikt. Och en undersökning gjord av Global Data visar att antalet läkemedelslanseringar i Sverige sjunkit med hela 56 procent sedan MFN introducerades.

Hur ska Sverige skydda sig mot de negativa konsekvenserna av MFN-politiken?

– Det här är en dålig situation som är direkt konsekvens av USA:s agerande. Det man ska komma ihåg, men också gärna påminna USA om, det är att USA inte är hela världen. Deras agerande nu gör att det är många andra länder, inte bara Sverige, som hamnar i en liknande situation eller får ett försämrat läge gentemot läkemedelsföretagen. Det här öppnar upp för möjligheter till samarbete givetvis. Man har ett tydligt gemensamt intresse, säger Leonid Yurkovskiy.

Är det EU eller Sverige som ska agera när det gäller MFN-politiken?

– Sverigedemokraterna är generellt väldigt kritiska till EU, men det vi ändå gillar med EU är marknadsaspekten. Läkemedel är en del av marknaden, och det är marknaden som levererar de här läkemedlen till oss. Här kan man använda marknaden och alla medlemsländer som en gemensam kraft för att förhandla, och på så sätt stärka sin position rejält.

Han menar att om EU:s medlemsländer agerar kraftfullt tillsammans för att till exempel öka tillverkningen av mediciner så kan det uppstå ett större intresse för läkemedelsföretagen att inte bara gå efter USA:s modell utan också ta hänsyn till den europeiska unionen.

– Vi vill ju generellt bli mer oberoende av såväl Trump som Kina – eller för den delen Indien. Ökar vi vårt oberoende så stärker vi vår förhandlingsposition också.

SD anser också att en rad frågor kring regelförenklingar och ökad betalningsvilja för nya innovativa behandlingar måste ses över.

Snabbspår för lansering av nya läkemedel

Leonid Yurkovskiy betonar att SD:s linje är att hålla ner läkemedelskostnaderna så mycket som möjligt – men samtidigt vill partiet inte att Sverige ska hamna i en situation där svenska patienter inte får tillgång till de senaste och mest effektiva läkemedlen.

– Vi vill se över ifall man kan implementera något slags snabbspår för lansering av läkemedel. Skulle man kunna hantera processen i Sverige samtidigt som EU har sina processer så att det kan gå så fort som möjligt? Och vi ska såklart bli bättre på kliniska prövningar. Öppna upp de möjligheterna och öka attraktiviteten för Sverige där.

Han är nöjd över att SweTrial kommit på plats och börjat arbeta med frågorna kring kliniska prövningar i Sverige.

– Det är ju ändå någonting som har skett under den här mandatperioden, och ett bevis på vad vi lyckas åstadkomma – kombinerat med de stora satsningarna på forskning och innovation som vi också är väldigt stolta över.

Men man måste också underlätta för personalen som vill forska och utöka resurserna för forskningen:

– Det är inte alla regioner som prioriterar de kliniska prövningarna. Ofta är det en fråga om resurser, antingen direkt i antalet pengar eller i personalresurser. Så för att förbättra de kliniska prövningarna så måste vi se till att resurserna finns där. Sättet som vi kan säkra det på från riksdagens sida och från regeringen, det är att ta ansvaret för det. Här finns ett exempel på där de allra flesta partierna är överens om att ett ökat statligt ansvar behövs.

En fråga som debatterats länge är möjligheten att inkludera medvetslösa patienter i kliniska prövningar – här har lagarna satt stopp även om nya direktiv från EU lättat lite på reglerna. SD vill lätta upp ytterligare.

– Det måste bli möjligt för till exempel patienter som kanske inte kan ge sitt samtycke, men som samtidigt skulle kunna vara dem som är i störst behov av att vara med i en klinisk prövning.

Höj lönerna för vårdanställda

Om vården blir helt statligt styrd så faller också ansvaret för kompetensförsörjningen inom sjukvården just på statens lott. SD menar att Sverige i dag är mitt inne i en ond cirkel när det gäller just kompetensförsörjning.

– Det är många som utbildar sig för att jobba inom vården, så det finns ett stort intresse för de här yrkena. Men sen så väljer man att inte göra det i tillräckligt hög grad. Det är bara att lyssna på vad personalen själva säger. Stressen och arbetsbelastningen är helt enkelt för hög i förhållande till kompensationen. Vi behöver bryta den här onda cirkeln, för annars blir det så att det är för få som jobbar i vården.

Hur vill SD bryta den här onda cirkeln?

– Man måste kunna se till att höja lönerna för vårdpersonalen. Det är inget annat parti som vågar prata om det där. Men vi kan inte låtsas som att det finns någon spännande samverkansmodell i någon liten region som kan lösa de här problemen, man måste liksom våga se till grunden och se över ifall lönerna kan ökas.

Han säger också att det finns konkreta arbetsmiljöfrågor som måste åtgärdas och exemplifierar med de så kallade delade turerna. Delade turer innebär att arbetsdagen för vårdpersonal i dag kan delas upp i två skift med obetald ledig tid på flera timmar mellan passen mitt på dagen. Sverigedemokraterna vill slopa de delade turerna.

Pris och subventionssystemet i grunden bra

Enligt SD är det svenska pris- och subventionssystemet i Sverige i grunden “ett väldigt bra system” och ska det moderniseras bör det göras med måtta.

– Jag tycker att vi ska låta TLV göra sitt jobb samtidigt som EU gör sitt jobb och på så sätt påskynda införande av läkemedel, det skulle vara en konkret förbättring. Jag tycker också att vi har gått i rätt riktning på så sätt att man kanske är lite mer förlåtande med särläkemedel. Att man accepterar att de är dyrare och att det är en mindre patientgrupp. Att man kanske frångår den här stenhårda kostnads- och nyttokalkylen för att förstå att här måste man göra undantag för att det ska funka.

Däremot ser han ett tydligt problem med NT-rådet:

– En kollega till mig har kallat det för en skuggorganisation där man knappt vet vilka som ingår. Det vi försöker göra blir motarbetat av regionerna, och man vet inte riktigt vad man kan förvänta sig därifrån. Vi menar att regionerna inte ska ha det här ansvaret, utan det här ansvaret ska ligga hos staten.

Oppositionen säger att statsbidragen till regionerna bör indexeras för att följa kostnadsutvecklingen, och kritiserar att ni och regeringen i stället gett riktade bidrag under den här mandatperioden – hur ser du på den kritiken?

– Man kan öka kraven på regionerna. Det är något som vi gärna gör till dess att vi har ändrat systemet i grunden. Vi har arbetat med riktade och villkorade bidrag, för att till exempel korta köerna. Även om det egentligen är regionerna som både har skatterätt och ansvar för vården så ger vi bidrag för att förbättra situationen, förutsatt att de presterar mot de här resurserna.

Han pekar på att vårdgarantin, som är en lag, samtidigt också leder till “Sveriges vanligaste lagbrott”.

– Det ska patienterna inte behöva tolerera. Så kan man skärpa vårdgarantin så att det innebär konsekvenser för regionerna när man inte lever upp till det, är det bra. Böter kan vara intressant, eller något slags omyndigförklarande av en region till slut.

Vad har fått dig att bli engagerad i sjukvårdsfrågor?

– Vi har faktiskt fått önska vilket utskott vi ska sitta i efter valet, vi som kandiderar på nytt. Då har jag önskat socialutskottet som nummer ett. Det jag älskar med det här politikområdet är att det är väldigt konkret, och väldigt verkligt. Det är också en jättestor ära att få jobba med en av väljarnas viktigaste frågor. Det är uppenbart att det är viktigt. Det vi kan besluta om här, det ger verkliga konsekvenser på gott och ont.