M: Pris och subvention för läkemedel är ett system som måste moderniseras

Tre partier i Tidö-samarbetet – Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – vill se en helt statlig styrning av hälso- och sjukvården i Sverige. Men regeringens tungviktare, Moderaterna, är fortfarande negativa till att staten ska ta över vården.

– Nej, Moderaterna tror inte på att en historiskt stor och dyr omorganisation är lösningen på sjukvårdens utmaningar. Vi vill däremot att staten ska ta ett större ansvar för att vården ska bli mer jämlik och tillgänglig i hela landet. Ökad nationell styrning kan handla om exempelvis skarpare krav och uppföljning av de medel som går till regionerna, om beredskap, en stärkt vårdgaranti, tillgången till läkemedel och en nationell digital infrastruktur, säger Noria Manouchi (M), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet.

Enligt Manouchi blir vården bättre anpassad till befolkningens behov om regionerna har kvar det primära ansvaret. Då finns beslutanderätten kvar nära patienten, och ett lokalt ledarskap är avgörande för kvalitet och arbetsmiljö, säger Manouchi.

Sverige har en ojämlik vård och personalbrist inom vården – vilka åtgärder vill ditt parti ta till för att motverka detta?

– Kompetensförsörjning, läkemedel, digital infrastruktur och minskad byråkrati är exempel på områden där staten kan och behöver ta ett större ansvar. När det gäller samtliga av dessa delar har den moderatledda regeringen vidtagit flera åtgärder och gjort stora satsningar under mandatperioden, säger Noria Manouchi.

När det gäller kompetensförsörjningen pekar hon ut exempel på åtgärder som genomförts av M och regeringen under mandatperioden: bland annat fler AT-tjänster och fler verksamhetsförlagda utbildningsplatser för sjuksköterskeprogrammet och fortbildning.

– Sedan behöver vårdgivarna, regioner och kommuner göra sitt för att vara attraktiva arbetsgivare. Det gäller att ha en god arbetsmiljö med hög personaltäthet och en hållbar organisation. Bra arbetsvillkor och möjlighet till heltid gör att fler vill arbeta och orkar stanna kvar inom välfärdsyrkena. Om vi dessutom minskar den administrativa bördan, så kommer medarbetarna i vården få mer tid till sin kärnuppgift – att möta patienter. Vi vill på sikt minska den administrativa bördan med 80 procent.

Vallöfte att skärpa vårdgarantin

Ett av Moderaternas vallöften är att skärpa vårdgarantin till 30 dagar, från nuvarande 90 dagar, och det är inspirerat av den danska modellen. Om en region inte kan erbjuda vård inom 30 dagar ska regionen själv betala för att patienten får vård hos en annan vårdgivare eller i en annan region.

– Det ska vara helt utan extra kostnad för patienten. Patientens rätt att välja vård i hela landet stärks och utökas även till att omfatta mer omfattande sjukhusvård som kräver dygnsvård och operationer.

Hur ser ditt parti på ökade investeringar i tidig diagnostik, prevention och fler vaccinationsprogram för olika grupper?

– Vi vill införa ett vaccinationsprogram för äldre, ett förslag som har brett stöd i riksdagen. Ett sådant program ska bygga på samma principer som Sveriges barnvaccinationsprogram: tydligt statligt ansvar, gemensamma rekommendationer och uppföljning på nationell nivå. Vaccinationerna ska även vara kostnadsfria och enkla att få genom primärvården, äldreomsorgen och andra vård- och omsorgskontakter, säger Noria Manouchi.

I vårpropositionen avsatte regeringen resurser för att genomföra så kallade ikappvaccinationer mot pneumokocker av alla personer över 65 år.

– Sverige har ett fantastiskt barnvaccinationsprogram och vi har nyligen fattat beslut om att vaccination mot vattkoppor inkluderas i det och därmed erbjuds kostnadsfritt.

När det gäller screeningprogram så vill Moderaterna ta bort 74-årsgränsen för bröstcancerscreening.

Hur kan pris- och subventionssystemet för läkemedel i Sverige moderniseras?

– Moderaterna vill modernisera läkemedelssystemet genom att ge TLV ett permanent uppdrag att löpande följa upp läkemedelsanvändning, tillgång och kostnadsutveckling, samt korta handläggningstiderna för subventionsansökningar, säger Noria Manouchi.

I linje med Riksrevisionens rekommendationer vill hennes parti utveckla grunderna för prissättning och subventionering genom läkemedlens hela livscykel, i samverkan mellan stat, näringsliv och sjukvård. Det är också viktigt att säkerställa att äldre och mindre effektiva läkemedel växlas mot nya effektivare behandlingar, lägger Manouchi till.

– En betydande brist är att Sverige, tillsammans med Malta, saknar en nationell strategi för särläkemedel – vi vill att TLV får i uppdrag att ta fram hur en sådan satsning kan utformas. Ett första steg är att regeringen har tagit fram Sveriges första strategi för sällsynta hälsotillstånd inkluderande resonemang om läkemedel. En insats som förs fram är att Socialstyrelsen etablerar ett femårigt införandeprogram för ett samordnat och jämlikt genomförande av precisionsdiagnostik.

Hur ska Sverige bli mer attraktivt som nation för kliniska prövningar, och hur stärks Swetrials roll?

– Sverige ska ligga i forskningsfronten och behöver bli en mer attraktiv forskningsmiljö genom satsningar på spets och excellens, en forskningsfinansiering som premierar kvalitet, och genom att värna att näringslivet står för merparten av FoU-utgifterna, säger Noria Manouchi.

Under mandatperioden har M och regeringen gett Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet kliniska prövningar i Sverige, och att effektivisera själva tillståndsprocesserna för prövningarna, lägger hon till.

– Vi har dessutom en stor satsning på life science, däribland precisionsmedicin i den stora forsknings- och innovationspropositionen. Och klinisk forskning ska vara en naturlig del av vårdens uppdrag, inte ett extraåtagande – regionerna behöver bättre förutsättningar att kombinera patientnära vård med deltagande i studier och prövningar.

När det gäller Swetrials roll så ska det nationella partnerskapet fungera som en samlande nationell funktion där hälso- och sjukvård, akademi, näringsliv och myndigheter samarbetar, säger Manouchi. Läkemedelsverket har fått i uppdrag att ta fram avtal som reglerar samverkan och åtaganden mellan alla berörda parter – från hälso- och sjukvård och lärosäten till näringsliv och myndigheter, lägger hon till.

Snabbare processer för att mota MFN

Den amerikanska prispolitiken på läkemedel – MFN, Most favoured Nation – har redan orsakat en rad dramatiska konsekvenser för europeiska länder. Förseningar eller helt uteblivna lanseringar av nya innovativa läkemedel och behandlingar är en följd – och Sverige har drabbats extra hårt då de svenska läkemedelspriserna med offentlig finansiering är väldigt låga, både i en europeisk och internationell jämförelse. Enligt en enkät gjord av Lif uppger 57 procent av medlemsföretagen att de sannolikt kommer att avstå från att lansera vissa nya läkemedel i Sverige de kommande tre åren, 82 procent på längre sikt. Och en undersökning gjord av Global Data visar att antalet läkemedelslanseringar i Sverige sjunkit med hela 56 procent sedan MFN introducerades.

Hur ska Sverige skydda sig mot de negativa konsekvenserna av MFN-politiken?

– Sverige och EU behöver stärka Europas attraktivitet för forskning, kliniska prövningar och tidiga läkemedelslanseringar. Det handlar om snabbare och mer förutsägbara regulatoriska processer, bättre tillgång till hälsodata, starkare skydd för innovation och en konkurrenskraftig investeringsmiljö. Samtidigt bör EU verka för öppna marknader och motverka handelshinder, så att patienter i Europa inte drabbas av försenad tillgång till nya behandlingar om företagen omprioriterar sina globala lanseringar.

Till sist, vad har fått dig att bli engagerad i sjukvårds- och life science-frågor?

– Min absoluta ovilja att acceptera att det i ett välfärdsland som Sverige – som är ett av de länder i världen som satsar mest på sjukvården – finns människor som lider i väntan på sjukvård. Att vi har patienter som får söka vård utanför landet, för att behandlingen eller läkemedlet saknas här. Att vi är ett land som producerar medicinska resultat i världsklass och är ett i flera avseende internationellt föredöme, men ändå ligger back i förhållande till vår egen befolknings behov. Att det har sett ut så här i decennier är vad som motiverar mig att arbeta för en bättre sjukvård varje dag, säger Noria Manouchi.